Stoltenberg om drönarna: Akut behov av att göra mer

Stoltenberg varnar för drönarteknologins genomslag i modern krigföring

Samtidigt som EU-topparna samlas i Köpenhamn för att diskutera den senaste tidens drönarlarm och kränkningar av luftrummet, framträder Natos tidigare generalsekreterare Jens Stoltenberg vid en presskonferens i centrala Oslo.

– Vi var medvetna om detta, det fanns drönare även före 2014, men omfattningen och betydelsen har verkligen exploderat de senaste åren på grund av kriget i Ukraina, säger Stoltenberg inför det samlade pressuppbådet.

Stoltenberg, som idag är tillbaka i norsk politik som finansminister, drar paralleller till historiska teknologiska språng när han beskriver den pågående utvecklingen. Han hävdar att kombinationen av artificiell intelligens, ansiktsigenkänning och obemannade farkoster kommer att förändra krigets natur lika genomgripande som den industriella revolutionen banade väg för de båda världskrigen.

– Det som händer nu är av samma omfattning som den omvandlingen. Men man förstår helt enkelt inte de fulla konsekvenserna. Det enda som man förstår är att konsekvenserna är stora. Och det andra som man behöver förstå är att detta inte handlar om framtiden, det händer nu på slagfältet i Ukraina, understryker Stoltenberg.

Framträdandet sker i samband med att Stoltenberg släpper sin nya bok ”Min tid i Nato”, precis ett år efter att han lämnade posten som generalsekreterare. Under sina tio år på posten upplevde han växande inre spänningar och yttre hot mot försvarsalliansen.

Stoltenberg betonar att Natoländerna måste intensifiera sina ansträngningar för att skydda sig mot drönarhot och behålla sitt teknologiska försprång.

– Nato har alltid varit mest avancerat och vi behöver bibehålla det. Och vi investerar mer, som allierade, som Nato, och tekniken utvecklas mycket snabbt, säger han.

En intressant utveckling som Stoltenberg lyfter fram är hur Ukraina på kort tid har blivit en ledande aktör inom drönarteknologi. Han berättar om ett nyligen genomfört besök på Norges militärbas i Værnes, där ukrainska soldater var på plats för träning.

– Men i själva verket var det ukrainarna som kom till Norge och berättade för norrmännen hur man använder drönare eftersom de har kunskapen och vet hur man utvecklar dem. Och Ukraina byggde knappt några drönare för ett par år sedan. Nu bygger de fyra miljoner drönare per år. Jag har besökt några av de fabrikerna, berättar Stoltenberg.

Denna utveckling har gett Ukraina en oväntad fördel i förhandlingarna om fortsatt stöd från västländerna. Samtidigt varnar Stoltenberg för att det fortfarande finns ett akut behov av ytterligare åtgärder för att hantera det växande drönarhotet.

På frågan från en finländsk journalist om de ryska luftrumskränkningarna längs Natos östra gräns fungerar som ett strategiskt misstag som enar Natoländerna, svarar Stoltenberg först avvärjande genom att påpeka att han inte längre är Natos officiella talesperson. Han ger dock sin personliga bedömning:

– Jag tror att responsen måste vara bestämd och lugn, säger han.

Den nuvarande situationen har lett till förnyade diskussioner inom EU om att upprätta en så kallad drönarmur längs den östra flanken. Detta väcker frågor om arbetsfördelningen mellan Nato och EU inom försvarsområdet, en fråga där Stoltenberg har haft spänningar med bland andra Frankrikes president Emmanuel Macron.

– Jag tror på den europeiska unionen och jag tror att den europeiska unionen är extremt viktig för Europa. Men jag tror inte att den europeiska unionen kan skydda Europa, säger han med eftertryck.

Stoltenberg påminner om att en betydande del av Natos försvarsutgifter kommer från länder utanför EU, som USA, Kanada, Turkiet, Storbritannien och Norge.

– Så överlag välkomnar jag EU:s ansträngningar på försvarsområdet, men EU bör inte överlappa eller konkurrera med vad Nato gör, avslutar den tidigare Natochefen.