Stormaktskampen når Antarktis – USA oroas av Kinas planer

Efter Arktis kan USA nu rikta blicken mot Antarktis i vad som uppfattas som en växande geopolitisk kamp om inflytande i världens polarregioner. Ett amerikanskt militärplan landade förra veckan i södra Argentina med kongressledamöter från Washington ombord. Det hemlighetsfulla besöket har väckt uppmärksamhet och spekulationer bland säkerhetsanalytiker.

Besöket ägde rum i Eldslandet, Argentinas sydligaste provins, och kopplas till en ökande amerikansk oro över Kinas expansiva planer i regionen. Särskilt fokus ligger på rapporter om kinesiska intressen att etablera en strategisk hamn i området, vilket skulle kunna ge Peking ett betydande fotfäste nära Antarktis.

Enligt källor med insyn i ärendet träffade den amerikanska delegationen lokala myndigheter och besökte strategiska punkter i regionen. Officiellt beskrivs resan som ett rutinmässigt samarbetsbesök, men tidpunkten och den höga säkerhetsnivån kring besöket antyder att mer står på spel.

”Detta handlar om en betydligt större geopolitisk manöver än vad som framgår vid första anblicken,” säger Helena Bergström, säkerhetsanalytiker med fokus på Latinamerika vid Utrikespolitiska institutet. ”USA har under senare år blivit alltmer uppmärksamma på Kinas växande inflytande i regioner som traditionellt ansetts vara inom västerländsk intressesfär.”

Kinas närvaro i Antarktis har ökat markant under det senaste decenniet. Landet driver nu fyra forskningsstationer på kontinenten och planerar för en femte. Officiellt bedriver Kina vetenskaplig forskning, men kritiker menar att verksamheten också har strategiska och ekonomiska mål.

Antarktisfördraget från 1959, som reglerar internationell aktivitet på kontinenten, förbjuder militära aktiviteter och naturresursutvinning. Fördraget kommer dock upp för granskning 2048, vilket har ökat spekulationerna om framtida tillgång till kontinentens betydande naturresurser – allt från mineraler och olja till världens största sötvattensreserv.

Eldslandet har en särskilt strategisk position som en av de närmaste landmassorna till Antarktis. En hamn i området skulle ge direkt tillgång till Drake-sundet, den viktiga havspassagen mellan Sydamerika och Antarktishalvön som förbinder Atlanten med Stilla havet.

Argentina, som befinner sig i en ekonomisk kris, har under senare år fördjupat sina band med Kina genom omfattande investeringar och handelsavtal. Den nuvarande argentinska regeringen under president Javier Milei har dock signalerat en omsvängning mot mer USA-vänlig politik, vilket komplicerar situationen ytterligare.

”För Argentina handlar detta om en svår balansgång mellan ekonomiska intressen och säkerhetspolitiska överväganden,” förklarar Carlos Mendoza, ekonomiprofessor vid Universidad de Buenos Aires. ”Kinesiska investeringar har varit livsviktiga för landet, men USA:s säkerhetspolitiska intressen kan inte ignoreras.”

Det hemlighetsfulla amerikanska besöket kommer bara månader efter att USA presenterade en uppdaterad arktisk strategi, där man uttryckte oro över Rysslands och Kinas växande aktiviteter i norr. Experter ser nu tecken på att Washington utvecklar en mer sammanhållen polarstrategi som inkluderar både Arktis och Antarktis.

Polarregionernas strategiska betydelse har ökat i takt med klimatförändringarna. Smältande is öppnar nya sjöfartsrutter och gör tidigare otillgängliga resurser potentiellt exploaterbara. Detta har intensifierat den geopolitiska konkurrensen i båda polarområdena.

”Vi ser nu ett nytt kapitel i den globala kampen om inflytande där polarregionerna blir allt viktigare arenor,” säger Mats Karlsson, tidigare diplomat med erfarenhet från internationella förhandlingar. ”För mindre länder som Sverige blir det allt viktigare att förstå dessa geopolitiska skiften och positionera sig klokt.”

Varken USA:s utrikesdepartement eller Argentinas regering har velat kommentera detaljerna kring besöket. Kinas utrikesdepartement har i ett uttalande betonat att landets aktiviteter i Antarktis är helt fredliga och i överensstämmelse med internationell rätt.

Oavsett utgången av denna specifika situation står det klart att polarregionerna – både i norr och söder – kommer att förbli geopolitiska brännpunkter under kommande årtionden, där stormaktsrivaliteten mellan USA och Kina utspelar sig med allt större intensitet.