EU på väg att använda frysta ryska tillgångar för stöd till Ukraina

I Bryssel, hos det belgiska finansinstitutet Euroclear, ligger cirka 200 miljarder euro i frysta ryska tillgångar. Dessa pengar har länge varit föremål för intensiv debatt inom EU om huruvida de ska användas för att stödja Ukraina i kriget mot Ryssland.

Efter månader av låsta förhandlingar ser nu ett genombrott ut att vara nära. Ett nytt förslag från EU-kommissionen innebär att 140 miljarder euro skulle kunna användas som säkerhet för ett räntefritt reparationslån till Ukraina, vilket även skulle kunna finansiera vapenköp från europeiska tillverkare.

”Möjligheterna har ökat dramatiskt för detta,” säger Sveriges statsminister Ulf Kristersson till DN efter det senaste EU-toppmötet i Köpenhamn. Han pekar på den växande frustrationen över att europeiska skattebetalare bär en stor ekonomisk börda för stödet till Ukraina medan de frysta ryska tillgångarna förblir orörda.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen betonar att förslaget inte handlar om att beslagta tillgångarna permanent. ”Ukraina får sitt lån och ska betala tillbaka lånet – om Ryssland betalar reparationerna. Angriparen måste hållas ansvarig,” förklarade hon vid en pressträff i Köpenhamn.

Flera nordiska och baltiska länder har länge drivit frågan, men har mött motstånd från flera håll. Länder med euron som valuta har uttryckt oro för att ett sådant beslut skulle kunna undergräva förtroendet för euron som reservvaluta och potentiellt leda till en rysk militär upptrappning. Ungern, känt för att blockera EU:s ekonomiska stöd till Ukraina, har också motsatt sig förslaget.

Men det starkaste motståndet har kommit från Belgien, där Euroclear har sitt huvudkontor. Landets premiärminister Bart De Wever fortsätter att varna för riskerna. Han liknar de frysta tillgångarna vid ”en höna som värper guldägg” – där räntan på tillgångarna redan nu går till EU-kommissionen och vidare till Ukraina.

”Jag förstår att man vill äta hönan nu, men då går man miste om äggen,” sade De Wever vid en pressträff. ”Detta kan öppna Pandoras ask med återkrav mot mitt land. Jag hör redan nu från Moskva att om ni rör våra pengar så kommer ni att känna konsekvenserna i all evighet.”

En avgörande vändpunkt i förhandlingarna kom när Tyskland nyligen ändrade ståndpunkt och nu ställer sig bakom förslaget. Enligt källor till DN är frågan särskilt viktig för förbundskansler Friedrich Merz, som förväntar sig att kunna nå en uppgörelse med den belgiska regeringen.

Ingenting tyder i nuläget på att Ryssland har för avsikt att lägga ned vapnen eller betala för den förödelse man orsakat i Ukraina, vilket gör frågan om de frysta tillgångarna än mer angelägen för många EU-länder.

Även Kristersson medger att beslutet att använda de ryska tillgångarna ”naturligtvis inte är riskfritt”. Han tillägger dock: ”Men att ryssarna ska kunna agera som de gör och att vi ska vara paragrafryttare i Europa är i längden en helt orimlig hållning.”

Statsministern är optimistisk och hoppas att en överenskommelse kan nås redan vid nästa EU-toppmöte senare i oktober. Om förslaget går igenom skulle det innebära ett betydande ekonomiskt stöd till Ukraina i en tid då landets behov av resurser för försvar och återuppbyggnad är enorma.

Frågan illustrerar EU:s svåra balansgång mellan juridiska principer, geopolitiska risker och det moraliska ansvaret att stödja Ukraina mot den ryska invasionen. Beslutet kommer att bli ett viktigt test för unionens förmåga att agera beslutsamt i en allt mer komplex säkerhetspolitisk miljö.