Techjättar krävs på personuppgifter om ICE-kritiker

Den amerikanska staten kartlägger kritiker av migrationspolitik

USA:s departement för inrikes säkerhet har under de senaste månaderna genomfört en omfattande insamling av personuppgifter från personer som kritiserat landets migrationspolis (ICE). Enligt en granskning av New York Times har hundratals stämningar skickats till ledande techbolag med krav om att lämna ut information som namn, adresser och telefonnummer till användare som uttryckt kritik mot myndigheten på digitala plattformar.

New York Times, som har granskat två av dessa dokument och bekräftat uppgifterna genom fyra oberoende regeringskällor, beskriver en process som väcker frågor om övervakning och yttrandefrihet i USA. De utfärdade stämningarna är ett juridiskt verktyg som ger myndigheterna möjlighet att begära ut uppgifter, men som inte nödvändigtvis måste hörsammas av techbolagen.

Enligt uppgifter till tidningen kan de berörda företagen själva avgöra i vilken utsträckning de vill dela med sig av användarinformation. Flera av bolagen uppger att de noggrant granskar varje förfrågan innan beslut fattas. I vissa fall kontaktas de berörda användarna med information om att deras uppgifter efterfrågas av myndigheterna, varpå de har mellan 10 och 14 dagar på sig att överklaga utlämningen.

Bakgrunden till myndighetens agerande står att finna i den intensifierade migrationspolitiken under Donald Trumps administration. ICE, som ansvarar för att upprätthålla USA:s invandringslagar, har blivit en starkt polariserande myndighet i den amerikanska samhällsdebatten. Kritiker menar att myndigheten använder överdrivet hårda metoder, medan förespråkare hävdar att krafttag är nödvändiga för att upprätthålla gränskontrollen.

Spänningarna nådde nya höjder i januari när federal polis var inblandad i två separata dödsskjutningar av amerikanska medborgare. Dessa händelser har ytterligare spätt på den redan omfattande kritiken mot ICE:s metoder och agerande. Protesterna har sedan dess tilltagit, med demonstrationer i flera amerikanska städer.

Thomas Homan, som fungerar som Donald Trumps särskilda rådgivare i gränsfrågor – informellt kallad ”gräns-tsar” – har tidigare öppet deklarerat sin avsikt att upprätta en databas med information om demonstranter som på olika sätt försvårat ICE:s arbete. Detta uttalande har nu fått förnyad uppmärksamhet i ljuset av de avslöjade stämningarna mot techbolagen.

Civilrättsorganisationer har uttryckt djup oro över utvecklingen och varnar för att denna typ av övervakning kan ha en avkylande effekt på yttrandefriheten. De menar att vetskapen om att myndigheterna kan begära ut personuppgifter riskerar att tysta kritiker och demonstranter som utövar sina grundlagsskyddade rättigheter.

Situationen belyser den ständiga balansakt som techbolagen tvingas hantera mellan samarbete med myndigheter och skydd av användarnas integritet. Flera av de berörda företagen har tidigare kritiserats från båda politiska läger – av konservativa för påstådd censur av vissa åsikter, och av progressiva för att inte göra tillräckligt för att begränsa desinformation och hatpropaganda.

Experter på konstitutionell rätt framhåller att myndigheternas agerande befinner sig i en juridisk gråzon. Medan staten har legitima skäl att utreda verkliga hot mot tjänstemän, kan breda insatser mot kritiker uppfattas som ett försök att kväva opposition och fri debatt.

För ICE representerar den växande kritiken ytterligare en utmaning i en redan turbulent tid. Myndigheten har under de senaste åren genomgått flera ledarskapsbyten och stått i centrum för intensiva politiska strider om USA:s migrationspolitik. Med presidentvalet 2024 i antågande förväntas polariseringen kring migrationsfrågor öka ytterligare, vilket sannolikt kommer att placera ICE och dess metoder ännu mer i fokus för den nationella debatten.