Teknikfeber i staden som chockade USA med Deepseek

Robothundar och humanoider förvandlar Hangzhou till Kinas teknologiska kraftcentrum

I Hangzhou, en stad med 13 miljoner invånare på Kinas östkust söder om Shanghai, har en ny teknologisk era tagit fart. En robothund släntrar ur hissen och styr mot parkeringsplatsen utanför, utrustad med fästen för en brandslang. Där den rör sig stannar förbipasserande och tar fram sina mobiltelefoner för att dokumentera den ovanliga synen.

Detta är vardagen i vad som börjat kallas ”Kinas Silicon Valley”, där sex teknikföretag – i kinesisk press döpta till ”Hangzhous sex små drakar” – utvecklas med globala ambitioner. Men utvecklingen här skiljer sig markant från både den kaliforniska teknologihuben och från traditionella kinesiska utvecklingsmönster.

– Den här robothunden har vi utvecklat under några år och säljer nu online för 1 500 dollar, ungefär 13 000 kronor, berättar Jolanda Xie från Unitree Robotics marknadsavdelning under en rundvandring.

Unitree Robotics är det första företaget i världen som börjat sälja högpresterande fyrfotade robotar till allmänheten. Deras portfölj inkluderar även humanoider – människoliknande robotar – som uppvisar anmärkningsvärd smidighet. En av deras modeller, som mäter 127 centimeter, deltog förra året i den första tävlingen i kampsport för humanoider, något företaget beskriver som en milstolpe i mänsklighetens historia.

– Vi säljer robotar till tre olika kundgrupper: forskningscentrum, industrier och privatpersoner. Många vill lära sig av oss och forska vidare. För industrikunder anpassar vi produkterna efter verksamheten. Till exempel kan brandkåren fästa kameror på en fyrfoting som går in i farliga miljöer och filmar, vilket kan rädda många brandmäns liv, förklarar Xie.

Det är även möjligt att hyra en humanoid för att exempelvis skapa uppmärksamhet kring en butiksöppning eller imponera på gäster vid en sammankomst.

Företagets produkter har fått internationell uppmärksamhet och har synts vid prestigefyllda evenemang som det kinesiska nyåret, vinter-OS i Peking 2022 och Super Bowl i USA. I kinesisk tv visas ständigt program med dessa robotar, och förtjusningen bland befolkningen är påtaglig.

Unitree är bara ett av flera framstående teknikföretag som bidragit till Hangzhous snabba uppgång. Här finns också Deep Robotics som arbetar med liknande teknologi, Game Science som producerade spelsuccén Black Myth Wukong, Brian Co som innoverar inom gränssnittet mellan hjärna och maskin, samt Manycore Tech, världens största plattform för rumslig design.

Men det mest omtalade företaget är utan tvekan Deepseek, som lyckats utmana de amerikanska AI-jättarna. Företagets genombrott i januari förra året visade att kinesisk AI-utveckling ligger närmare USA:s nivå än många tidigare trott – och detta till en bråkdel av kostnaderna trots amerikanska exportrestriktioner av avancerad teknik.

– Deepseek använder jag varje dag. Den ger mig bra sammanfattningar och sparar tid. Att vi blivit en teknikstad är inte konstigt. Hangzhou hade ju Alibaba redan i slutet av 1990-talet, säger 25-åriga Chen, doktorand i energiutveckling vid Zhejiang-universitetet.

Hangzhou har länge stått i skuggan av metropoler som Peking, Shanghai och Shenzhen. Men enligt forskaren Zilan Qian vid Oxford China Policy Lab är stadens framgångar ingen slump, trots att fyra av sex framgångsfaktorer som varit avgörande för Silicon Valley saknas här.

Den avgörande skillnaden är att lokala politiker inte styrt med direkt kontroll utan anammat en serviceinriktad strategi. När Unitree Robotics till exempel hade problem med att skydda sina immateriella rättigheter, agerade myndigheterna snabbt med experthjälp.

Staden har aktivt uppmuntrat experimentation, vilket gett privata gräsrotsföretag möjlighet att utvecklas utan att överskuggas av statliga jättar. Avsaknaden av statligt stödda forskningskluster och tung industri har paradoxalt nog bidragit till en mer stödjande attityd från myndigheternas sida.

Slutsatsen är anmärkningsvärd: Hangzhou har lyckats genom att agera tvärtemot rådande ordning på andra håll i Kina. I stället för hård central styrning har staden vågat släppa på kontrollen – vilket visat sig vara ett vinnande koncept. Om Hangzhou hade rankats som en viktigare stad nationellt, med mer framstående industri och akademi, hade Deepseek troligen aldrig fått sitt genombrott.

För Kinas styrande parti innebär den artificiella intelligensens framväxt ett dilemma. Precis som med internet, som inledningsvis sågs som ett hot men senare tämjdes genom censur, måste partiet balansera mellan teknisk utveckling och kontroll. Xi Jinping har liknat AI vid lika omvälvande uppfinningar som ångmaskinen, elektriciteten och internet, men betonat att Kina inte kan tillåta sig att tappa kontrollen över tekniken.

Denna balansgång påverkar även de kinesiska AI-företagen, som pressas att utveckla tekniken snabbt för att ligga före utländska konkurrenter, samtidigt som de måste underordna sig ett växande regelverk.