Torbjörn Petersson: Kinas plan är att mala ned Trumps motstånd när det gäller Taiwan

I spåren av ökade spänningar mellan Taiwan och Kina har ett märkligt mönster uppmärksammats. De kinesiska stridsflygplan som under flera år rutinmässigt flugit nära Taiwan upphörde nyligen med denna aktivitet under tio dagar, något som fick militära experter att höja på ögonbrynen. Nu har flygningarna återupptagits, men den tillfälliga pausen väcker frågor om Kinas strategiska överväganden.

Kina har vid upprepade tillfällen deklarerat att man inte utesluter våld för att ta kontroll över Taiwan, som Peking betraktar som en del av sitt territorium. Samtidigt har USA börjat omfördela sin militära närvaro i regionen. Amerikanska styrkor flyttas från Östasien till Mellanöstern, och ett luft- och missilförsvarssystem (Thaad) ska demonteras i Sydkorea.

Denna förändring i den militära balansen väcker frågor om vad som skulle kunna hindra Kina från att agera mer aggressivt i Taiwansundet när USA är engagerat på annat håll. Svaret verkar dock vara mer komplicerat än enbart militära överväganden.

Kina tycks prioritera diplomatiska framsteg genom direkt dialog med USA:s president Donald Trump. Trots att Kina vägrar sända fartyg till Hormuzsundet för att säkra oljeleveranser och har fördömt amerikanska och israeliska militära aktioner, har landet gått med på att skjuta upp ett planerat toppmöte mellan Xi Jinping och Donald Trump.

Enligt Wang Yiwei, professor i internationella relationer vid Folkets universitet i Peking, beror detta på att Kina behöver upprätthålla en stabil relation med USA. Han menar att USA inte kan offra förhållandet till Kina på samma sätt som landet behandlar sina allierade. Professor Wang ser Trumps skiftande utrikespolitik som ett tecken på svaghet, något som Kina försöker utnyttja.

Vid ett framtida möte i Peking förväntas Kina ge Trump konkreta framgångar som han kan presentera som segrar. Detta kan inkludera omfattande order på Boeing-flygplan – upp till 500 stycken – och löften om att köpa sojabönor från amerikanska jordbrukare, en viktig väljargrupp för Trump.

I utbyte vill Kina ha garantier från USA att inte sälja det avancerade raketartillerisystemet Himars till Taiwan. Detta vapensystem betraktas som särskilt problematiskt av Peking eftersom det har både defensiva och offensiva kapaciteter och potentiellt kan utgöra ett hot mot det kinesiska fastlandet.

Sedan Trump återvände till Vita huset har Kina intensifierat sina diplomatiska ansträngningar kring Taiwanfrågan. När Xi Jinping ringde Trump efter valsegern var just Kinas syn på Taiwan ett centralt ämne. Även USA:s beroende av kinesiska sällsynta jordartsmetaller har stärkt Kinas förhandlingsposition.

Pekings strategi verkar vara att successivt försvaga den amerikanska positionen gällande Taiwan. Eftergifter från Trump i denna fråga skulle vara en betydande diplomatisk seger för Kina, vilket gör att landet kan vara benäget att avstå från militära aktioner i närtid.

En annan begränsande faktor för eventuella kinesiska militära äventyr är interna problem inom den kinesiska militärledningen. Endast två personer finns kvar i toppen av den kinesiska militärkommissionen – Xi Jinping själv och den lägst rankade medlemmen. Övriga fem positioner står tomma efter omfattande utrensningar.

Senast i januari greps den 75-årige generalen Zhang Youxia, den ende i ledningen med faktisk militär erfarenhet. Medan den officiella förklaringen var korruption, finns uppgifter om att generalen och Xi hade olika uppfattningar om tidplanen för en eventuell invasion av Taiwan. Xi Jinping har satt 2027 som deadline för militärens beredskap, medan generalen med sin militära expertis ansåg att 2035 var ett mer realistiskt mål.

Denna turbulens i den militära toppen, där militär kompetens nu saknas, gör det osannolikt att Kinas väpnade styrkor skulle vara redo för en offensiv mot Taiwan under de närmaste åren, åtminstone fram till våren 2026.

Det planerade toppmötet mellan Xi Jinping och Donald Trump, som ursprungligen skulle ha hållits i Kina i slutet av mars, har skjutits upp med ”fem, sex veckor” enligt Trump och väntas nu äga rum i mitten av maj. På agendan står handelsfrågor, men Kina kommer framför allt att vilja diskutera Taiwan – en fråga som fortsätter att vara en av de mest spända geopolitiska konfliktpunkterna i världen.