Trots stenhård övervakning – protesterna i Kina ökar

I slutet av augusti, bara några dagar innan Kina skulle hålla en stor militärparad, lyste kritiska budskap mot regimen upp en husvägg i 30-miljonersstaden Chongqing. Under 50 minuter kunde invånarna läsa meningar som ”bara utan kommunistpartiet kan ett nytt Kina existera” och ”inga fler lögner, vi vill ha sanningen. Inget mer slaveri, vi vill ha frihet”.

I Xi Jinpings auktoritära Kina skulle sådana uttalanden normalt leda till omedelbart frihetsberövande om de yttrades öppet.

– Jag ville dela mina åsikter och få fler unga kineser att se brutaliteten och absurditeten med kommunistpartiets styre, säger mannen bakom protesten, 43-årige elektrikern Qi Hong, i en intervju med New York Times.

Aktionen var noggrant planerad. Projektorn som med laser förmedlade slagorden var dold bakom en gardin på ett hotellrum. Qi Hong själv befann sig sedan nio dagar i Storbritannien, varifrån han med en enkel knapptryckning aktiverade ljusspelet på höghusen. Genom en övervakningskamera kunde han i realtid följa hur polisen hittade utrustningen och läste det handskrivna meddelande han lämnat: ”Även om ni drar fördel av systemet i dag så kommer ni en dag oundvikligen bli offer i detta land. Så snälla behandla folk vänligt”.

Både projektionerna och videoklipp av polisens reaktioner delades på sociala medier som X och Youtube – plattformar som vanligtvis är blockerade för kinesiska medborgare utan VPN-tjänster. Filmen fick snabbt 20 miljoner visningar. Med sin kreativa protest hade Qi Hong vänt på perspektivet och använt högteknologisk utrustning för övervakning – precis som regimen själv gör.

Hans manifestation är ovanlig i ett land där protester innebär betydande risker. Kommunistpartiet tolererar inte kritik och är särskilt vaksamt när stora grupper samlas. Ett omfattande nätverk av övervakningskameror, vakter och poliser håller befolkningen under ständig uppsikt.

Trots riskerna ökar protesterna i Kina, visar data från China Dissent Monitor, som dokumenterar missnöjesyttringar i landet genom att bland annat snabbt arkivera videomaterial innan det censureras. Sedan juni 2022 har nästan 12 000 protesthändelser registrerats. Under första halvåret 2023 ökade antalet med hela 73 procent jämfört med motsvarande period föregående år, till över 2 500 händelser. Dessa siffror är sannolikt i underkant eftersom mycket material försvinner innan det hinner dokumenteras.

Ekonomiska frågor driver många av protesterna. På landsbygden handlar det ofta om markexploatering som missgynnar lokalbefolkningen. Den krisande fastighetssektorn utgör ett annat växande konfliktområde – byggnadsarbetare som inte fått löner utbetalda eller människor som investerat i bostadsprojekt som aldrig färdigställts.

Även renodlat politiska protester förekommer. Under slutet av pandemin demonstrerade människor i flera storstäder genom att hålla upp tomma vita pappersark – en symbolisk gest som illustrerade landets brist på yttrandefrihet. Protesterna drevs av frustration över hårda restriktioner som förstörde jobb och försatte företag i konkurs.

Nu har pandemirestriktionerna varit borta i nästan två år, men ekonomin fortsätter att gå trögt. Ungdomsarbetslösheten har nått rekordhöga nivåer, och för första gången på länge är det inte självklart att den yngre generationen får det bättre än sina föräldrar.

I privata samtal uttrycker många kineser oro över utvecklingen, men offentlig diskussion om ekonomiska problem censureras systematiskt. Ett till synes oskyldigt inlägg på det populära sociala mediet WeChat med hashtagen ”tio frågor om Kinas ekonomi 2025” togs bort, liksom en bild som jämförde trängsel vid en jobbmässa med den berömda terrakottaarmén.

Under Xi Jinpings styre har civilsamhället försvagats avsevärt. Oberoende journalister har fängslats, lämnat landet eller tvingats byta yrke. Platser för politiska samtal har raderats och grupper som samlar många människor i sociala medier tystas.

För kommunistpartiet utgör kollektivt missnöje ett allvarligt hot. Rädslan är att människor ska inspirera och lära av varandra, vilket skulle kunna underminera partiets kontroll över samhället.

Lokala myndigheter har tydliga instruktioner att förebygga social oro. Detta sker genom medling eller direkt tystnande av kritiska röster. Strategin är att förhindra att protester lönar sig, för att inte uppmuntra till fler. Ändå kan de ibland ge resultat, som när de strikta pandemirestriktionerna upphävdes kort efter de landsomfattande protesterna 2022.

I ett land med 1,4 miljarder invånare och en ekonomi under press kan kommunistpartiets utmaning att kontrollera missnöje visa sig bli allt svårare, trots världens mest sofistikerade övervakningssystem.