Trump fick britterna att tänka på Chagosöarna i stället för Grönland

Efter decennier av diplomatiska förhandlingar har Storbritannien beslutat att återlämna Chagosöarna till Mauritius, ett beslut som nu orsakat en oväntad diplomatisk spricka med USA. Donald Trump har i ett överraskande utspel förkastat överenskommelsen som tidigare fått USA:s godkännande.

Chagosöarna, en grupp om sju tropiska atoller i Indiska oceanen, har varit brittiskt territorium sedan 1814 efter Napoleons nederlag. När Mauritius blev självständigt under 1960-talets avkolonialiseringsvåg behöll Storbritannien kontrollen över ögruppen, men undertecknade först i maj förra året ett avtal om att återlämna öarna till Mauritius.

En central del i det diplomatiska pusslet har varit den gemensamma militärbasen som Storbritannien och USA driver på ön Diego Garcia. Premiärminister Keir Starmer hanterade frågan med försiktighet och erbjöd USA:s president Donald Trump vetorätt i beslutet. När Trump inte utnyttjade denna rätt och USA:s utrikesminister Marco Rubio uttryckte att Washington ”välkomnade” avtalet, verkade frågan vara avgjord.

Men i tisdags gjorde Trump en dramatisk helomvändning. På sin plattform Truth Social anklagade han Storbritannien för att ge bort ön Diego Garcia ”utan någon som helst anledning”. Han beskrev beslutet som ”oerhört dumt” och ett uttryck för svaghet som både Kina och Ryssland redan har noterat.

Trump kopplade överraskande ihop frågan med Grönland, som nyligen hamnat i fokus efter uppgifter om hans intresse att förvärva den arktiska ön från Danmark. Han avslutade sitt inlägg med att Chagossituationen är ”ytterligare ett av många skäl till att Grönland måste förvärvas”.

Utspelet kom dagen efter att Starmer hållit en presskonferens där han betonat att Grönlands framtid är en fråga för grönländarna och Danmark, samtidigt som han underströk vikten av USA som allierad. Starmer uppmanade även EU-ledare att undvika drastiska åtgärder i ett potentiellt handelskrig, med hänvisning till EU:s ”bazooka” – unionens kraftigaste handelspolitiska vapen.

Enligt bedömare är det osannolikt att Starmers dubbla budskap var det som provocerade Trump. En mer trolig förklaring är att den amerikanska administrationen insett att Chagosmodellen skulle kunna användas som ett alternativ till Trumps absoluta krav på fullständigt övertagande av Grönland.

Avtalet som USA tidigare indirekt godkänt innebär nämligen att Storbritannien och USA ska hyra Diego Garcia, där militärbasen ligger, av Mauritius under 99 år. Kostnaden beräknas till i genomsnitt 101 miljoner pund per år, motsvarande cirka 1,3 miljarder svenska kronor.

Trots Trumps motstånd har företrädare för den brittiska regeringen bekräftat att de fortfarande avser att överlämna Chagosöarna till Mauritius, i enlighet med internationella domstolars beslut om avkolonialisering.

Den brittiska oppositionen har dock tagit tillfället i akt att kräva att avtalet stoppas. Den konservativa ledaren Kemi Badenoch skrev på X att premiärministern nu har ”chansen att ändra kurs när det gäller Chagos”. Hon hävdade vidare att ”det inte bara är en dumhet att betala för att överlämna Chagosöarna, utan rent självdestruktivt”.

Konflikten illustrerar tydligt spänningarna i det som länge kallats för det ”särskilda förhållandet” mellan Storbritannien och USA. Trots att denna relation ibland avfärdats som en myt, visar den senaste utvecklingen att samspelet mellan länderna fortsätter att vara både komplext och betydelsefullt för den globala säkerhetspolitiken.

Situationen kring Chagosöarna har nu blivit en oväntad komplikation i relationen mellan de två stormakterna, där frågan om militärstrategiska intressen, avkolonialisering och internationell rätt ställs mot varandra i ett diplomatiskt triangeldrama som även involverar Mauritius.