Trump skjuter fram deadline – nya beskedet om Iran

I spänningsfältet mellan Iran och USA har ett nytt kapitel öppnats efter president Donald Trumps senaste ultimatum. Under söndagen meddelade Trump via sitt sociala nätverk Truth Social att Iran hade 48 timmar på sig att ”utan hot” öppna Hormuzsundet, annars skulle USA ”slå till och utplåna” landets kraftverk.

Uttalandet publicerades klockan 00:44 svensk tid den 22 mars, vilket innebar att tidsfristen skulle löpa ut strax efter midnatt natten till tisdag. Under de följande timmarna eskalerade situationen när Iran svarade med mothotelser, bland annat om att attackera amerikansk energiinfrastruktur i Gulfregionen.

Irans försvarsråd gick så långt som att hota med att minera Persiska viken och blockera viktiga kommunikations- och transportleder om USA skulle genomföra anfall mot iranska öar och kustområden, rapporterar TT.

Situationen tog dock en oväntad vändning på måndagen. Klockan 12:05 – nästan 13 timmar innan tidsfristen skulle löpa ut – publicerade Trump ett nytt inlägg där han förlängde ultimatumet med fem dagar. Anledningen uppgavs vara ”goda och produktiva samtal” mellan länderna.

”Jag är glad att kunna rapportera att USA och landet Iran under de senaste två dagarna har haft mycket bra och produktiva samtal om en fullständig och total lösning på våra fientligheter i Mellanöstern,” skrev den amerikanska presidenten.

Från iranskt håll kommer dock motstridiga uppgifter. Källor till den iranska nyhetsbyrån Fars, som står nära landets Revolutionsgarde, dementerar att några direkta eller indirekta kontakter med Trump skulle ha ägt rum. Enligt dessa källor ”backade” den amerikanska presidenten efter iranska varningar om motattacker mot amerikanska kraftverk. Al-Jazeera, som rapporterat om detta, påpekar att de inte kunnat verifiera uppgifterna.

Irans regim har ännu inte kommit med något officiellt uttalande i frågan.

Aron Lund, Mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), ser två möjliga förklaringar till händelseutvecklingen.

”Antingen insåg Trump att ett anfall mot Irans kraftverk var en dålig idé och ville därför backa från sitt ultimatum, eller så pågår det någon form av kontakt som ledde till att han försökte hota sig fram till ett avtal. Det kan också vara en kombination av båda,” säger Lund.

Trumps besked fick omedelbar effekt på världens finansmarknader. Stockholmsbörsen, som före tillkännagivandet låg på minus 2,6 procent, vände uppåt till plus 1,5 procent. Samtidigt sjönk priset på Brentolja markant från 110 dollar till 98 dollar per fat – en tydlig indikation på hur känsliga marknaderna är för geopolitiska spänningar i regionen.

Kopplingen mellan Mellanösternkonflikten, oljemarknaden och Trumps politik blev också tydlig förra veckan när Israel attackerade gasfältet South Pars, som Iran delar med Qatar. Attacken väckte oro bland energianalytiker, och Trump var snabb med att meddela att han inte skulle tillåta fler israeliska attacker mot gasinfrastruktur.

”Det är uppenbart att Trump är känslig för dessa frågor,” kommenterar Aron Lund, som också påpekar att Iran tycks ha identifierat en strategi: ”Det verkar vara Irans kalkyl att hota med hämndattacker mot energiinfrastruktur eftersom det är då Trump backar.”

Hur situationen utvecklas framöver är oklart. Om det faktiskt pågår samtal mellan länderna, som Trump hävdar, kan utgången bero på resultatet av dessa. Om uttalandet istället var ett sätt för Trump att dra tillbaka sitt hot utan att förlora ansiktet, kan hela frågan komma att tona bort med tiden.

”Vi har sett många exempel tidigare på att Trump ställer in tidsfrister, både under nuvarande och föregående presidentskap,” avslutar Aron Lund.