Trump talade länge – men förbisåg det mest brännande

I skuggan av militär mobilisering: Trumps tal lämnar frågor om Iran obesvarade

Amerikaner som bänkat sig framför TV-skärmarna för att få en inblick i presidentens strategi kring Iran fick vänta förgäves. Efter 90 minuters tal ägnade Donald Trump endast tre minuter åt den spända situationen i Mellanöstern.

New York Times beskriver det korta avsnittet om Iran som en upprepning av veckans vaga uttalanden från presidenten. Detta trots att USA nu har mobiliserat den största militära styrkan i Mellanöstern sedan Irak-invasionen 2003. Samtidigt pågår diplomatiska ansträngningar, där presidentens svärson Jared Kushner och särskilda sändebudet Steve Witkoff förväntas förhandla med iranska representanter i Genève under torsdagen.

Under sitt anförande betonade Trump att diplomati är att föredra framför militära åtgärder, men markerade samtidigt en tydlig hållning mot den iranska regimen.

”En sak är klar,” sade Trump, ”jag kommer aldrig låta världens ledande sponsor av terror, vilket det är, utveckla ett kärnvapen. Kan inte låta det hända.”

Analyser pekar på att presidentens ovilja att fördjupa sig i Iran-frågan kan bero på att många amerikanska väljare anser att Trump lägger för stor vikt vid utrikespolitiken när inhemska problem kräver uppmärksamhet.

Den ekonomiska situationen för många amerikaner var ett annat ämne där Trump visade en defensiv hållning. När det gäller vad demokraterna kallar ”prisvärdhetskrisen” (the affordability crisis) – amerikanernas upplevelse av att pengarna inte räcker till bostäder och mat – avfärdade Trump oppositionens beskrivning som en ”skitig, rutten lögn”.

I stället försökte presidenten måla upp bilden av en ekonomisk guldålder för amerikanska hushåll. Wall Street Journal sammanfattade talet med rubriken ”Trump hyllar en ekonomisk vändning som många väljare inte ser” – en träffande beskrivning av glappet mellan presidentens retorik och väljarnas verklighet.

I det traditionella demokratiska svarstalet ifrågasatte Virginias guvernör Abigail Spanberger om Trump verkligen gör livet mer prisvärt för genomsnittsamerikanen. ”Vi vet alla att svaret är nej,” konstaterade hon.

Trumps utfästelser om att bekämpa korruption i välfärdssystemet genom ett ”krig mot bedrägeri” framstår som paradoxala mot bakgrund av hur han och hans familj enligt kritiker har utnyttjat presidentskapet för ekonomisk vinning. Spanberger var tydlig i sin kritik: ”Han berikar sig själv, sin familj, sina vänner. Omfattningen av korruptionen saknar motstycke.”

Trots presidentens målning av ekonomisk framgång tycks han inte ha övertygat den amerikanska befolkningen. Omkring 60 procent säger sig vara missnöjda med presidentens arbete. Realtidsmätningar under talets gång visade att stödet för Trump sjönk när han talade om ekonomiska framgångar och sjunkande priser. Även hans uttalanden om tullar möttes med svalare reaktioner från åhörarna.

De som hoppats att presidenten skulle konfrontera Högsta domstolens ledamöter – efter domstolens nyliga utslag att Trumps tullpolitik strider mot lagen – blev besvikna. Trump visade istället en överraskande värdighet mot de fyra HD-ledamöter som närvarade, skakade hand med dem på väg till talarstolen, och beskrev sedan domstolens beslut som ”olyckligt” och ”nedslående”.

Talets innehåll och fokus återspeglar presidentens kampanjstrategi inför höstens val – att betona ekonomiska framsteg samtidigt som han undviker djupgående diskussioner om utrikespolitiska utmaningar, särskilt i Mellanöstern. Men frågan kvarstår om denna balansakt mellan vag utrikespolitik och omstridda ekonomiska påståenden kommer att övertyga de amerikanska väljarna.