Trump till Iran: Nedrusta och slipp alla sanktioner

I den senaste utvecklingen kring Irans kärnvapenprogram har USA presenterat ett 15-punkters förslag som kan bli startskottet för fredsförhandlingar i regionen. Förslaget beskrivs som ett ”principiellt ramverk” där Iran inte behöver acceptera alla punkter, utan endast gå med på att diskutera dem för att ett eldupphör ska träda i kraft.

Skulle Iran visa sig villigt att förhandla kring dessa punkter väntar en 30 dagar lång vapenvila där konkreta samtal sannolikt kommer att äga rum i Pakistan. Detta markerar en potentiellt avgörande vändning i de spända relationerna mellan USA och Iran.

Kärnvapenfrågan utgör hjärtat av det amerikanska förslaget. Iran uppmanas att omgående överlämna sitt lager på närmare 450 kilo höganrikat uran till FN:s atomenergiorgan IAEA. Dessutom kräver USA att IAEA beviljas obegränsad inspektionsrätt i Iran, att kärntekniska anläggningar i Natanz, Isfahan och Fordow förstörs, samt att Iran formellt förbinder sig att aldrig eftersträva kärnvapen.

Missilprogrammet står också i fokus. USA kräver att Iran begränsar sin missilkapacitet till luftvärn och andra defensiva vapen. Samtidigt måste landet upphöra med sitt stöd till flera allierade milisgrupper: Hamas i Gaza, Hizbollah i Libanon, shiamiliser i Irak samt huthirebellerna i Jemen. Ett ytterligare krav är att Iran garanterar fri sjöfart genom det strategiskt viktiga Hormuzsundet.

Som motprestation lovar USA att samtliga internationella sanktioner mot Iran ska hävas. Detta skulle innebära ett omfattande ekonomiskt lyft för det isolerade landet. USA erbjuder sig dessutom att bistå Iran med utvecklingen av ett civilt kärnkraftsprogram för elproduktion – en resurs som den islamiska republiken har stor brist på.

Anmärkningsvärt är vad som inte nämns i USA:s förslag. Det finns inga punkter som berör Irans krav på skadestånd från USA och Israel efter åratal av ekonomiska sanktioner och militära spänningar. Förslaget adresserar heller inte Irans återkommande krav på att amerikanska militärbaser i regionen ska avvecklas.

Det saknas också krav på demokratiska reformer i Iran, vilket är överraskande mot bakgrund av tidigare uttalanden från USA. I januari lovade Donald Trump det iranska folket att ”hjälp är på väg”, vilket många tolkade som ett löfte om stöd för demokratiseringsprocesser i landet. Denna aspekt lyser nu med sin frånvaro i det formella förslaget.

Oklart är också hur förslaget förhåller sig till den pågående konflikten mellan Israel och Hizbollah. Det framgår inte om USA kräver att även denna konflikt ska upphöra samtidigt som ett eventuellt avtal med Iran träder i kraft.

Politiska bedömare anser att det skulle vara överraskande om den iranska ledningen accepterade alla punkter i USA:s förslag. Samtidigt rapporterar israeliska regeringskällor i Jerusalem att de fått tydliga signaler från Trump om att han menar allvar. Enligt dessa källor har Trump bestämt sig för att försöka frysa konflikten och inleda förhandlingar så snart Iran ger sitt medgivande.

Detta initiativ kan ses mot bakgrund av den ökade spänningen i regionen sedan Hamas attack mot Israel i oktober 2023 och det efterföljande kriget i Gaza. Iran, som är en central aktör i regionens geopolitiska landskap, har betydande inflytande över flera av de väpnade grupper som står i konflikt med Israel och västmakter.

Om förhandlingar faktiskt inleds återstår att se, men förslaget representerar åtminstone ett försök att genom diplomati hantera en av vår tids mest komplexa internationella säkerhetsfrågor.