Trump varnar Iran: USA redo att slå till

Den spända relationen mellan USA och Iran har åter intensifierats efter att den tillträdande amerikanska presidenten Donald Trump offentligt varnat den iranska regimen kring hanteringen av de pågående protesterna i landet.

”Vi är redo att ingripa när som helst”, skrev Trump på sin sociala medier-plattform Truth Social. ”Om Iran skjuter och dödar fredliga demonstranter med våld, vilket är deras vana, kommer USA att komma till deras undsättning.”

Uttalandet möttes omgående av en skarp respons från Teheran. Ali Larijani, topprådgivare till Irans högste ledare Ali Khamenei, varnade enligt Reuters att amerikanska åtgärder mot Iran skulle leda till ”kaos i hela regionen”.

Ordväxlingen kommer i en tid då protesterna i Iran har tilltagit i omfattning. Enligt den oslobaserade kurdiska människorättsorganisationen Hengaw har minst åtta personer dödats i sammandrabbningar med säkerhetsstyrkor. Organisationen rapporterar också att ett betydande antal demonstranter har skadats eller frihetsberövats.

De nuvarande protesterna har sin grund i landets allvarliga ekonomiska kris. Iran har under lång tid varit tyngd av internationella sanktioner, särskilt från USA, vilket har bidragit till en skenande inflation och en dramatiskt försvagad valuta.

I söndags valde butiksägare i huvudstaden Teheran att stänga sina verksamheter som en protest mot myndigheternas oförmåga att hantera den ekonomiska situationen. Sedan dess har demonstrationerna spridit sig till ett stort antal städer över hela landet, med tusentals deltagare på varje plats.

Protesterna handlar dock inte enbart om ekonomiska svårigheter. Demonstranterna ger uttryck för ett djupare missnöje med regimen och kräver åtgärder mot förtryck, korruption och brott mot mänskliga rättigheter.

Den iranska regimen har en historia av hårdföra insatser mot folkliga protester. Senast 2022, efter Mahsa Aminis död i moralpolis förvar, dödades över 500 demonstranter, många av dem minderåriga. Tusentals personer greps och fängslades under protesterna som då svepte genom landet.

Liknande scenarier utspelade sig vid årsskiftet 2018 då omkring 25 personer dödades i protester motiverade av ekonomiska svårigheter och missnöje med regimen. Det mest omfattande upproret i modern tid var den så kallade gröna rörelsen 2009, som följde efter det omstridda presidentvalet där Mahmoud Ahmadinejad förklarades som segrare.

Trumps varning till Iran kommer i en tid då USA:s relation till landet redan är ansträngd. Den avgående Biden-administrationen har fortsatt sanktionspolitiken mot Iran, samtidigt som spänningarna i Mellanöstern har ökat, inte minst på grund av kriget i Gaza och Irans stöd till Hizbollah i Libanon och huthirebellerna i Jemen.

Regimen i Teheran står nu inför ett komplext dilemma. Ekonomiska problem, omfattande folkliga protester och internationellt tryck sätter den islamiska republikens ledarskap under stark press. De senaste årens erfarenheter visar att regimen tenderar att svara med repression snarare än dialog, vilket kan fördjupa krisen ytterligare.

Analytiker menar att regimens begränsade ekonomiska handlingsutrymme och ovilja till politiska reformer gör situationen särskilt svårlöst. Trots försök att lugna befolkningen genom löften om dialog, förblir de grundläggande problemen olösta.

Med Donald Trump på väg tillbaka till Vita huset kommer USA:s Iranpolitik sannolikt att hårdna ytterligare. Trumps tidigare presidentperiod kännetecknades av en ”maximalt tryck”-strategi, inbegripet USA:s tillbakadragande från kärnenergiavtalet med Iran 2018 och införandet av nya omfattande sanktioner.