Trumps bakslag – beslagtagna oljefartyg blöder pengar

Amerikanska regeringen kämpar med oväntade kostnader efter beslag av venezuelansk oljetanker

Den amerikanska regeringen står inför en ekonomisk utmaning efter beslaget av flera venezuelanska oljetankfartyg, en åtgärd som inleddes den 10 december när amerikanska styrkor bordade tankfartyget Skipper strax efter att det lämnat oljehamnen José i Venezuela. Ombord på fartyget fanns över 1,8 miljoner fat olja, ett beslag som förre presidenten Donald Trump med stolthet tillkännagav.

”Vi har just beslagtagit ett tankfartyg vid Venezuelas kust, ett stort tankfartyg, väldigt stort, faktiskt det största som någonsin beslagtagits,” förklarade Trump efter operationen.

Sedan dess har USA tagit kontrollen över minst tio oljefartyg som trafikerat Venezuela och som omfattats av amerikanska sanktioner. Vad som skulle bli en ekonomisk vinst för USA har dock förvandlats till en kostsam börda.

Problemet ligger i att oljan inte kan säljas utan ett domstolsgodkännande, samtidigt som underhållet av de beslagtagna fartygen visat sig vara exceptionellt dyrt. Enligt dokument som New York Times fått tillgång till har bara underhållet av Skipper under tre månader kostat amerikanska skattebetalare 47 miljoner dollar, vilket motsvarar nästan en halv miljard svenska kronor.

Enbart lagringskostnaden för oljan på Skipper uppgår till 15 000 dollar per dag. Till detta tillkommer betydande utgifter för försäkringar och besättningens löner. I en domstolsansökan i Washington beskriver tjänstemän från Trumpadministrationen den ekonomiska börda som beslagen medfört.

”Dessa tillgångar har underhålls- och lagringskostnader som vida överstiger vanliga tillgångar”, skriver Gene Patton vid det amerikanska justitiedepartementet i ansökan.

För att den amerikanska regeringen formellt ska kunna överta ägandet av Skipper och dess oljelast krävs ett godkännande från en domare vid Washingtons federala domstol. I ett försök att begränsa de fortsatta kostnaderna ansökte federala åklagare i torsdags om tillstånd att sälja både tankfartyget och oljan innan domstolen fattat ett slutgiltigt beslut i ärendet. Enligt förslaget skulle intäkterna från försäljningen placeras på ett bankkonto i väntan på domstolens avgörande.

Situationen kompliceras ytterligare av att två av de fartyg som USA beslagtagit och nu betalar för att underhålla inte ens fraktade olja vid tidpunkten för beslaget.

De amerikanska beslagen måste ses i ljuset av de omfattande sanktioner som USA infört mot Venezuela under de senaste åren. Sanktionerna, som skärptes under Trumpadministrationen, syftar till att utöva påtryckningar mot den venezuelanska regeringen under president Nicolás Maduro, som USA och flera andra länder anser vara en illegitim ledare efter det omtvistade valet 2018.

Venezuelas oljesektor, som tidigare var landets ekonomiska motor, har drabbats hårt av sanktionerna. Produktionen har fallit dramatiskt från nästan 3 miljoner fat per dag 2014 till under 800 000 fat per dag under vissa perioder. Detta har bidragit till den allvarliga ekonomiska och humanitära kris som drabbat landet.

Beslaget av Skipper och andra fartyg representerar en intensifiering av USA:s försök att begränsa den venezuelanska regimens inkomster. Samtidigt illustrerar de oväntade kostnaderna svårigheterna med att implementera sådana sanktioner i praktiken.

Medan ärendet fortskrider i domstolssystemet fortsätter räkningen för det amerikanska justitiedepartementet att ticka uppåt, vilket skapar en allt mer akut situation för de inblandade myndigheterna.