Trumps fredsråd – detta vet vi

Fredsrådet, skapat för att övervaka vapenvilan mellan Israel och Hamas samt återuppbyggandet av Gaza, har under de senaste dagarna fått förnyad uppmärksamhet. Rådet fick i november förra året stöd av FN:s säkerhetsråd genom en resolution, vilket gav det både internationellt mandat och legitimitet.

Nya detaljer har dock kommit fram genom stadgar som USA nyligen publicerat. Överraskande nog nämns inte Gaza explicit i dessa dokument. Istället beskrivs ett betydligt bredare uppdrag som syftar till att ”främja stabilitet och säkra varaktig fred i områden som drabbas eller hotas av konflikt.” Detta har väckt frågor om rådets egentliga syfte och omfattning.

Fredsrådet kommer att ledas av USA:s president Donald Trump, som enligt stadgarna har vetorätt över samtliga beslut. Detta ger honom ett avgörande inflytande över rådets verksamhet och inriktning.

Inbjudningslistan omfattar omkring 60 länder från olika delar av världen – från västländer som Storbritannien, Sverige och Tyskland till andra stormakter som Ryssland, Turkiet och Indien. Anmärkningsvärt är att inga palestinska företrädare finns med bland de inbjudna, vilket har väckt kritik med tanke på rådets ursprungliga koppling till Gaza-konflikten.

Gensvaret från världens ledare har hittills varit blandat. Endast ett fåtal statschefer har formellt bekräftat sitt deltagande, däribland Argentinas president Javier Milei, känd för sina nära band till Trump, samt Ungerns premiärminister Viktor Orbán. Flera länder, inklusive Sverige och Ryssland, har efterlyst mer detaljerad information innan de tar ställning till ett eventuellt deltagande.

USA har uttryckt önskemål om att samtliga inbjudna länder ska underteckna stadgarna vid ett möte i Davos på torsdag, vilket sätter press på obestämda nationer. Frankrikes president Emmanuel Macron har redan avböjt deltagande, vilket har resulterat i att Trump hotat med kraftiga tullar på 200 procent på franska viner och champagne. Detta illustrerar de potentiella ekonomiska konsekvenserna för länder som väljer att stå utanför rådet.

Vad gäller de ekonomiska aspekterna av medlemskapet är grundläggande deltagande kostnadsfritt och gäller för en treårsperiod, med möjlighet till förlängning efter Trumps godkännande. För länder som eftersträvar permanent representation i rådet är situationen annorlunda – de måste under det första året bidra med en miljard dollar, vilket motsvarar drygt 9,1 miljarder svenska kronor. Viktiga frågor kvarstår dock kring hur dessa medel kommer att förvaltas och hur mycket kontroll Trump personligen kommer att ha över resurserna.

Kritiker menar att Fredsrådet utgör en tydlig utmaning mot Förenta Nationerna som global institution. Trump har under lång tid kritiserat FN för ineffektivitet, ekonomiskt slöseri och för att bedriva vad han beskriver som en alltför liberal, ”woke” agenda.

I rådets stadgar framhävs uttryckligen ”behovet av ett mer flexibelt och effektivt internationellt fredsbyggande organ” samt vikten av att ”avvika från metoder och institutioner som alltför ofta har misslyckats.” Denna formulering tolkas av många som en direkt kritik mot FN:s arbetssätt och resultat.

Maya Ungar, FN-analytiker vid International Crisis Group, uttrycker i en intervju med ABC News oro över rådets implikationer: ”Många är ganska oroade över att det här är den amerikanska regeringens försök att ersätta säkerhetsrådets makt och legitimitet, särskilt eftersom det ger Donald Trump makten att i princip ha ensidig vetorätt mot alla beslut som rådet fattar.”

Inför torsdagens planerade möte i Davos växer nu spänningarna kring vilka länder som kommer att ansluta sig till rådet och vilka som kommer att avböja. Beslutet kan få långtgående konsekvenser för såväl internationella relationer som för den globala säkerhetsarkitekturen som helhet.