Trumps fredsråd: Länder som tackat ja – och nej

I mitten av en historisk period av spänningar i Mellanöstern har Donald Trump tagit ett oväntat initiativ. Den amerikanske presidenten har skickat ut inbjudningar till omkring 60 världsledare för deltagande i ett nybildat fredsråd som initialt ska övervaka den bräckliga vapenvilan i Gaza, för att senare potentiellt hantera även andra internationella konflikter.

Initiativet kommer vid en kritisk tidpunkt då situationen i Gaza fortsätter att vara spänd trots tillfälliga eldupphör. Fredsrådet, enligt källor nära Vita huset, ska fungera som ett internationellt övervakningsorgan med mandat att säkerställa att parterna respekterar villkoren i den överenskomna vapenvilan.

Reaktionerna från de inbjudna länderna har varit blandade. Flera europeiska nationer, inklusive Frankrike och Tyskland, har uttryckt försiktig optimism men samtidigt betonat vikten av att rådet samarbetar inom ramen för befintliga internationella institutioner som FN.

”Vi ser positivt på alla initiativ som kan leda till en hållbar fred i regionen, men betonar att lösningar måste vara förankrade i internationell rätt och FN-resolutioner,” säger en talesperson för det tyska utrikesdepartementet.

Från Mellanösternregionen själv har svaren varit mer avvaktande. Flera arabländer, som Egypten och Jordanien, har bekräftat mottagande av inbjudan men ännu inte offentliggjort om de kommer att delta. Dessa länder spelar en avgörande roll i regionens geopolitiska landskap och deras medverkan anses vara avgörande för rådets legitimitet.

Israel, som är direkt berörd av konflikten, har enligt uppgifter från israeliska medier tackat ja till inbjudan, men med vissa förbehåll gällande rådets mandat och beslutsprocesser. Den israeliska premiärministerns kontor har betonat att landets säkerhetsintressen måste respekteras fullt ut i alla överenskommelser.

Palestinska myndigheten har uttryckt skepsis och påpekat att tidigare amerikanska medlingsförsök tenderat att gynna israeliska intressen. En talesperson har dock inte uteslutit deltagande, med förutsättningen att rådet erkänner behovet av en tvåstatslösning.

Ryssland och Kina, två permanenta medlemmar i FN:s säkerhetsråd, har svarat med diplomatisk försiktighet. Ryssland har enligt utrikesdepartementet i Moskva ”noterat initiativet och överväger deltagande”, medan Kina betonar att alla fredsinitiativ måste respektera ”suveränitet och territoriell integritet för alla inblandade parter”.

Experter på internationell politik ser initiativet som en del i Trumps försök att stärka USA:s position som global medlare efter flera år av kritik mot landets tillbakadragande från internationella avtal och organisationer.

”Detta är ett betydelsefullt försök att återupprätta amerikanskt ledarskap i internationell konfliktlösning,” säger Anna Johansson, forskare i internationella relationer vid Stockholms universitet. ”Samtidigt väcker det frågor om hur detta råd ska förhålla sig till etablerade institutioner som FN:s säkerhetsråd.”

Inbjudan specificerar att fredsrådet initialt ska fokusera på att övervaka vapenvilan i Gaza, men också ha mandat att arbeta med andra konflikter, vilket antyder en ambition att skapa ett alternativt forum för internationell konfliktlösning under amerikanskt ledarskap.

Tidpunkten för rådets första möte har ännu inte offentliggjorts, men enligt källor nära administrationen planeras det äga rum inom de kommande veckorna. Platsen uppges bli antingen Washington eller en neutral plats i Europa.

Analytiker pekar på att framgången för initiativet i hög grad kommer att bero på hur många och vilka länder som väljer att delta. Ett brett deltagande skulle ge rådet legitimitet, medan frånvaro av centrala aktörer skulle kunna begränsa dess effektivitet.

Fredsorganisationer har välkomnat initiativet men också betonat vikten av att civilsamhällets röster blir hörda i processen.

”Varaktig fred kräver inkludering av alla berörda parter, inte minst civilsamhällets organisationer som arbetar på marken,” säger Maria Bergström från Svenska Fredskommittén.

Under de kommande dagarna förväntas fler länder offentliggöra sina svar på inbjudan, vilket kommer att ge en tydligare bild av det internationella stödet för initiativet.