Trump antyder snart slut på kriget mot Iran efter stigande tryck från flera håll

Under de tio dagar som kriget mot Iran pågått har USA:s president Donald Trump presenterat flera olika motiveringar för USA:s och Israels militära aktioner. Hans uttalanden har pendlat från aggressiva krav på ”total kapitulation” till mer nyanserade resonemang om vilken typ av iransk regim som skulle kunna accepteras efter krigets slut.

På måndagskvällen antydde Trump att USA kan närma sig ett tillbakadragande. ”Kriget kommer inte att ta slut denna vecka, men mycket snart”, sade presidenten till amerikanska medier. Han framhöll också att den amerikanska militären ”ligger långt före i schemat” och tillade: ”På många sätt har vi redan vunnit, men vi har inte vunnit tillräckligt.”

Dessa kommentarer kan tolkas som att Trump förbereder sig för att utropa USA som segrare i konflikten – oavsett den faktiska situationen på marken, Irans fortsatta attacker mot grannländer och amerikanska baser, samt det faktum att regimen i Teheran fortfarande sitter vid makten.

Det förefaller tydligt att presidenten hade förväntat sig en snabb militär kampanj. Han hoppades troligen på ett scenario liknande det i Venezuela, där Maduro-regimen snabbt visade sig redo att samarbeta med USA. I Iran har dock både regimen och det mäktiga revolutionsgardet visat sig beredda att göra motstånd. Missil- och drönarattacker mot gulfstaterna fortsätter och den amerikanska militären har inte lyckats säkra transportvägarna genom det blockerade Hormuzsundet.

Denna utveckling har lett till negativa ekonomiska konsekvenser som Trump möjligen inte hade räknat med. Bensinpriserna i USA har ökat med hela 17 procent sedan kriget inleddes, något som skapar oro bland både väljare och politiska allierade.

Amerikanska analytiker ser presidentens senaste uttalanden som ett försök att hantera de kraftigt stigande oljepriserna. Efter Trumps kommentarer sjönk oljepriset, som tidigare under måndagen hade närmat sig rekordnivån 120 dollar per fat. Marknaderna reagerade positivt på signalerna om ett möjligt slut på konflikten.

Enligt Wall Street Journal har flera av Trumps nära rådgivare under de senaste dagarna uppmanat presidenten att formulera en plan för amerikanskt tillbakadragande. De har argumenterat för att krigets mål redan har uppnåtts. Rådgivarna har också presenterat interna opinionsmätningar för presidenten, som sannolikt visar att kriget blir alltmer impopulärt i USA, även bland Trumps egna väljare.

Vid ett möte med republikanska kongressledamöter i Florida tidigare under måndagen framförde flera av dem sin oro direkt till Trump. De befarar att höga bensinpriser och ökad inflation kommer att skada deras chanser i höstens kongressval.

Bensinpriserna – eller ”priset vid pump” som det ofta kallas – har varit ett återkommande tema i Trumps offentliga framträdanden det senaste året. Så sent som vid sitt tal till nationen den 24 februari skröt han över bensinpriser som han, med viss överdrift, beskrev som rekordlåga.

Nu nämner Trump inte längre bensinpriserna i sina beskrivningar av USA:s ”blomstrande ekonomi”. Han verkar dock frustrerad över prisstegringen och har uppmanat amerikanerna att acceptera en period med högre priser. ”Kortsiktiga oljepriser, som kommer att sjunka snabbt när tillintetgörandet av det iranska hotet är över, är ett väldigt lågt pris för USA att betala för världens säkerhet och fred”, skrev han på söndagen på sitt sociala nätverk Truth Social, och lade till med versaler: ”BARA DÅRAR KAN TÄNKA PÅ ANNAT SÄTT!”

Krigets ekonomiska konsekvenser har redan blivit kännbara för den globala marknaden. Wall Street reagerade positivt på Trumps uttalanden om ett möjligt slut på konflikten, vilket visar hur tätt sammankopplade geopolitiska spänningar och världsekonomi är i dagens läge.

Samtidigt kvarstår det faktum att regimen i Iran fortfarande är intakt och att landets militära kapacitet, trots omfattande bombningar, inte helt har neutraliserats. Detta skapar en komplex situation där Trump kan tvingas balansera mellan att framställa insatsen som framgångsrik och hantera de fortsatta säkerhetspolitiska utmaningarna i regionen.