Zelenskyj välkomnar attacker mot Iran medan Rysslands militära allianser försvagas

President Volodymyr Zelenskyj har uttryckt sitt stöd för USA:s och Israels nyligen genomförda attacker mot Iran. I sitt uttalande betonade den ukrainska presidenten den iranska regimens förtryck mot sin egen befolkning samt landets omfattande militära stöd till Ryssland i det pågående kriget mot Ukraina.

Zelenskyj har även erbjudit experthjälp till länder som tidigare stöttat Ukraina och som nu står inför hotet från iranska drönare och missiler. Hans erbjudande bygger på Ukrainas långa och unika erfarenhet av att bemöta denna typ av hot under kriget.

Enligt ukrainska myndigheter har Ryssland använt omkring 57 000 drönare av iranskt ursprung i sina anfall mot Ukraina sedan invasionens början. Detta omfattande stöd har spelat en betydande roll i Rysslands krigföring.

Även om ett minskat iranskt stöd skulle innebära en försvagning för Ryssland, är Moskva inte helt beroende av denna hjälp. Dock har Rysslands internationella ställning försämrats markant det senaste året, då landet har förlorat viktiga allierade i både Venezuela och Syrien. Detta har lett till en ökad isolering för Putins regim på den internationella arenan.

I dagsläget kvarstår främst Kina och Nordkorea som Rysslands främsta allierade. Kina förser Ryssland med viktig teknologi medan Nordkorea bidrar med soldater, vilket understryker Moskvas allt mer begränsade utrikespolitiska manöverutrymme.

En intressant aspekt i detta geopolitiska spel är Rysslands tidigare löften om att bistå Iran vid en amerikansk attack. Moskva har utlovat militärt stöd till ett värde av över 4,5 miljarder kronor, men det är nu högst tveksamt om dessa utfästelser kommer att infrias. När USA anföll Iran tidigare i somras intog Ryssland en anmärkningsvärt passiv hållning.

President Putin motiverade denna försiktiga linje bland annat med hänvisning till att omkring två miljoner ryssar och tidigare sovjetmedborgare är bosatta i Israel. Detta visar på de komplexa avvägningar som Ryssland tvingas göra i sin utrikespolitik, särskilt när det gäller konflikten mellan Iran och Israel.

Den eskalerande situationen i Mellanöstern har även direkta konsekvenser för de pågående fredssamtalen om kriget i Ukraina. Den planerade förhandlingsrundan som skulle äga rum i Abu Dhabi under innevarande vecka kommer sannolikt att skjutas upp. Gulfländerna har blivit måltavlor för iranska attacker, och den amerikanska administrationen har för närvarande fokus på andra kriser.

Det återstår att se vilken påverkan utvecklingen i Mellanöstern kommer att ha på själva fredsförhandlingarna och om den förändrade geopolitiska situationen kan göra Ryssland mer benäget att nå en uppgörelse. Enligt Zelenskyjs stabschef har Ryssland accepterat att Ukraina får säkerhetsgarantier från USA i samband med en eventuell fredsuppgörelse, men det är oklart om denna eftergift har något samband med den pågående krisen i Iran.

Den nuvarande situationen illustrerar tydligt hur regionala konflikter i dagens globaliserade värld snabbt får internationella implikationer. För Ukraina kan den förändrade maktbalansen i Mellanöstern och Rysslands försvagade alliansnätverk potentiellt öppna nya diplomatiska möjligheter, samtidigt som landet fortsätter att försvara sig mot den ryska aggressionen.

President Zelenskyj har upprepade gånger betonat behovet av fredssamtal på högsta nivå, men understryker samtidigt att Ukrainas territoriella integritet måste respekteras. Medan världens uppmärksamhet delvis skiftat mot Mellanöstern, fortsätter kriget i Ukraina med oförminskad styrka, nu inne på sitt tredje år.