Ukraina hotat av total befolkningskollaps

I skuggan av kriget kämpar Ukraina med demografisk katastrof

Mitt i det pågående kriget står Ukraina inför en allvarlig demografisk kris som började långt före Rysslands fullskaliga invasion. Enligt nya uppgifter har landets befolkning minskat med nästan en tredjedel under de senaste tre decennierna – en dramatisk förändring som hotar landets framtida återuppbyggnad och ekonomiska stabilitet.

– Man kan vänta sig att födelsetalen går upp efter kriget, men långt från att reparera tappet, förklarar Henrik Urdal, välrenommerad forskare inom konflikt och demografi.

Ukraina, som efter Sovjetunionens fall 1991 hade omkring 52 miljoner invånare, uppskattas idag ha en befolkning på mindre än 35 miljoner. Denna minskning beror på en kombination av låga födelsetal, hög dödlighet bland män i arbetsför ålder, och omfattande migration – faktorer som alla har förvärrats dramatiskt sedan Rysslands invasion i februari 2022.

Demografiska utmaningar har länge plågat Ukraina, ett land som upplevt ekonomiska kriser, politisk instabilitet och territoriella konflikter sedan självständigheten. Under 1990-talet kollapsade landets ekonomi, vilket ledde till en första våg av utvandring. Annekteringen av Krim och konflikten i östra Ukraina 2014 accelererade befolkningsminskningen ytterligare.

De senaste två årens fullskaliga krig har förvandlat en redan allvarlig situation till en demografisk katastrof. FN uppskattar att över 6,5 miljoner ukrainare nu är flyktingar i Europa, medan ytterligare miljontals är internflyktingar inom landet. Majoriteten av flyktingarna är kvinnor och barn, vilket ytterligare förvärrar landets redan låga födelsetal.

– Det är en exceptionell situation även i ett historiskt perspektiv. Få europeiska länder har upplevt en sådan befolkningsminskning under så kort tid i fredstid, säger Anna Sydorenko, ukrainsk demograf vid Kyivs ekonomiska institut.

Krigets direkta påverkan på befolkningen är mångfacetterad. Förutom de uppskattningsvis hundratusentals ukrainska soldater och civila som har dödats, har kriget också lett till att många par skjuter upp familjebildning. Tillgången till reproduktiv hälsovård har försämrats avsevärt i många regioner, och den psykologiska påfrestningen av kriget påverkar såväl fertilitet som allmän hälsa.

– Vi ser en ”demografisk vinter” som kommer att påverka Ukraina i generationer framöver, förklarar Sydorenko. – Även om kriget skulle sluta imorgon, kommer befolkningsminskningen att fortsätta i årtionden framöver på grund av den skeva åldersstrukturen och könsfördelningen.

Regeringen i Kyiv har börjat inse allvaret i situationen. President Volodymyr Zelenskyj har nyligen presenterat initiativ för att locka tillbaka flyktingar när kriget tar slut, med löften om skattelättnader, boendestöd och hjälp med att återintegrera sig i samhället. Men experter menar att dessa åtgärder kan vara otillräckliga.

– Historiskt sett återvänder inte alla flyktingar när konflikter tar slut. Ju längre tid människor spenderar utomlands, desto mer integrerade blir de i sina värdländer, särskilt när det gäller barn och unga, förklarar Urdal.

För Ukrainas framtid är den demografiska utmaningen nästan lika allvarlig som kriget självt. Ett minskande antal arbetare kommer att behöva försörja en åldrande befolkning, samtidigt som landet måste återuppbyggas efter krigets förstörelse.

Ekonomer uppskattar att återuppbyggnaden av Ukraina kommer att kosta hundratals miljarder euro. Med färre arbetare i landet blir denna uppgift ännu svårare. Dessutom riskerar den demografiska krisen att förvärras av brain drain – utflödet av högutbildade ukrainare som etablerar sig i andra länder.

Trots dessa utmaningar finns vissa positiva tecken. Ukrainas diaspora har visat ett starkt engagemang för sitt hemland, med betydande ekonomiska överföringar och investeringar. Vissa experter hoppas att en framgångsrik återuppbyggnad, kombinerad med integrationen i EU som Ukraina eftersträvar, skulle kunna vända den demografiska trenden på lång sikt.

– Det finns historiska exempel där länder har återhämtat sig från liknande demografiska katastrofer, men det kräver långsiktiga strategier och internationellt stöd, avslutar Urdal. – För Ukraina blir befolkningsfrågan en nyckelfaktor för landets framtida suveränitet och säkerhet.