Ukrainas nya väg till ryska måltavlor – över Belarus

I början av veckan intensifierade konflikten mellan Ukraina och Ryssland när ukrainska styrkor genomförde en serie strategiska drönarattacker mot ryska energianläggningar vid Finska viken. Den första attacken riktades mot den viktiga oljehamnen i Primorsk, belägen endast fem mil från den finska gränsen. Bara två dagar senare sattes oljeterminalen i Ust-Luga i brand efter ytterligare en ukrainsk drönarattack.

Attackerna fortsatte i snabb följd. Enligt tankesmedjan ISW avfyrades cirka 50 drönare mot ett skeppsvarv i Viborg där en rysk isbrytare skadades. På torsdagen slog ukrainska styrkor till mot ännu en strategisk anläggning i regionen – oljeraffinaderiet i Kirishi. Källor till nyhetsbyrån Reuters rapporterar att attacken orsakade en omfattande brand som tvingade produktionen att stoppas helt.

Även under fredagen rapporterades explosioner i Leningrad-regionen. Rysslands försvarsdepartement meddelade enligt Kyiv Independent att ett stort antal drönare sköts ner under morgontimmarna, men det finns inga bekräftade uppgifter om nya skador på energianläggningar.

Denna nya ukrainska strategi skiljer sig markant från tidigare mönster. Istället för att fokusera på mål nära den östra gränsen har attackerna nu riktats norrut. Johan Huovinen, överstelöjtnant och expert i militär strategi vid Försvarshögskolan, förklarar taktiken:

”Det verkar som att de flugit över Belarus vilket ger vissa fördelar eftersom landet sannolikt inte har lika många radarsystem som Ryssland. Belarus har troligen inte heller stängt av internet eller de mobilmaster som används för att navigera drönarna.”

För att nå målen vid Finska viken har de ukrainska drönarna sannolikt flugit i närheten av gränsen till både Lettland och Finland, vilket visar på en mer avancerad operativ kapacitet än tidigare.

Attackerna har utlöst kraftfulla ryska motåtgärder. Efter måndagens angrepp mot Primorsk svarade Ryssland med att avfyra rekordmånga drönare mot ukrainska städer – 400 under natten till tisdagen och ytterligare nästan 600 under dagen. En av dessa drönare träffade en världsarvsmärkt kyrka från 1500-talet i Lvivs historiska stadskärna.

Johan Huovinen konstaterar att ryssarna måste ha avfyrat drönarna nära frontlinjen i Sumy-regionen i norra Ukraina för att kunna nå Lviv i västra delen av landet. ”De vill ge igen, särskilt efter attacken mot Primorsk vill de komma med vedergällning,” säger han.

President Volodymyr Zelenskyj har uppgett att de ryska angreppen under de senaste dagarna har orsakat skador på civila byggnader i elva olika ukrainska regioner, vilket tyder på en bred geografisk spridning av attackerna.

Det huvudsakliga vapnet i de ryska attackerna är Shahed-drönare, ursprungligen designade i Iran. Dessa långdistansdrönare, som liknar pappersflygplan i luften, orsakar omfattande skador när de slår ner i ukrainska städer. Från att tidigare ha importerat dessa drönare från Iran har Ryssland nu ställt om stora delar av sin inhemska vapenindustri till att producera dem själva.

På torsdagen framkom även underrättelseuppgifter som tyder på att rollerna kan vara på väg att skifta, där Moskva nu förbereder sig för att istället exportera drönare till Iran. Detta visar på en fortsatt utveckling av det militärtekniska samarbetet mellan de båda länderna och markerar en betydelsefull förändring i den globala vapenhandeln.

Utvecklingen vid Finska viken representerar en betydande upptrappning i konflikten, där båda sidor tycks använda allt mer sofistikerade taktiker för att slå mot strategiskt viktiga mål. Attackerna mot ryska energianläggningar har potential att påverka såväl Rysslands militära kapacitet som dess ekonomiska uthållighet i den utdragna konflikten.