Ukrainsk parlamentariker: ”Vi håller inga val utan säkerhetsgarantier”

För första gången har Ukraina etablerat ett eget hus på den prestigefyllda säkerhetskonferensen i München. Detta utnyttjas för en högprofilerad kampanj med bland annat utställningar av ukrainska drönare, där det främsta målet är att attrahera utländska investerare till landet under pågående konflikt.

Ukraina befinner sig för närvarande under hård amerikansk press. Enligt rapporter i Financial Times vill Donald Trump att val ska hållas i Ukraina senast den 15 maj, något som ukrainska myndigheter redan påbörjat förberedelser för.

”Det är västliga medier som skriver om val. Sedan frågar man Zelenskyj om han tänker utlysa dem den 24 februari. I stället borde ni fråga Ryssland”, säger Jevhenija Kravtjuk, ledamot i det ukrainska parlamentet Rada och medlem i president Zelenskyjs parti Folkets tjänare.

Samtidigt fortsätter Ryssland sina attacker mot Ukraina. I huvudstaden Kiev har många invånare varit utan elektricitet i flera månader under en ovanligt kall vinter, vilket ytterligare förvärrar den humanitära situationen.

Kravtjuk betonar att inga val kommer att hållas så länge Ryssland inte går med på en vapenvila och Ukraina får konkreta säkerhetsgarantier. Hon bekräftar dock att det ukrainska parlamentet redan vidtagit åtgärder för att kunna genomföra val när stridshandlingarna upphör.

”Vi har en arbetsgrupp i parlamentet som behandlar den här frågan, jag är själv medlem. Vi måste bestämma hur ukrainare utomlands och hur soldaterna i frontlinjen ska kunna rösta. För det är uppenbart att även om det blir en vapenvila kan våra soldater inte lämna fronten”, förklarar Kravtjuk.

På det ukrainska huset i München har den ukrainske miljonären Viktor Pintjuk finansierat en utställning. Bland attraktionerna finns en rysktillverkad shaheed-drönare, som flitigt fotograferas av konferensdeltagarna. Ett ukrainskt konstverk av konstnären Oleksij Saj bär det talande namnet ”Change or die”.

Konceptet är medvetet offensivt. Ukraina behöver desperat ökat europeiskt stöd och försöker nu väcka Europa till handling genom denna direkta strategi.

”Det är viktigt för oss att ha ett ukrainskt hus i Tyskland. Men det är också viktigt att ha tyska Taurusar (medeldistansrobotar) i Ukraina”, säger Viktor Pintjuk under öppningsceremonin.

Tyskland har diskuterat frågan om att skicka Taurus-robotar till Ukraina i fyra år, men fortfarande har inga konkreta beslut fattats. Detta exemplifierar Ukrainas dilemma med Europa: hjälpen kommer förvisso, men den tar lång tid och är sällan tillräcklig för att möta de akuta behoven.

”Nu är vi mest av allt intresserade av att få utländska investerare till våra drönarfabriker. Vi måste få mer stöd så att vi kan minska förlusterna på fronten. Drönarna ersätter ju människor”, säger den militära läkaren Oleksandr Falsjtynskyj, som är en del av den betydande militärklädda ukrainska delegationen i München.

Sveriges tidigare utrikesminister Carl Bildt, som närvarar på det ukrainska huset, menar att Ukrainas största utmaning är den amerikanska pressen.

”Trump sätter hård press på Zelenskyj för att han ska gå med på ett antal kompromisser. Substansen intresserar inte Trump. Han vill bara ha någonting på plats inför mellanårsvalen i USA”, säger Bildt.

Trots detta är han optimistisk gällande den ukrainska arméns utsikter: ”Det värsta som kan hända är om ukrainska fronten inte håller. Men jag tycker att den hållit anmärkningsvärt väl.”

Ryssland har för närvarande ett övertag när det gäller både antalet drönare och deras kvalitet, men situationen kan förändras snabbt enligt Bildt.

”Det pågår ett innovationsrace. Ukraina tillverkar ungefär sju miljoner drönare i år, enligt mina källor. Och samtidigt har vi i Europa säkrat finansieringen av ukrainska staten i praktiken för två år framåt. Det ser bra ut, problemet är det hårda politiska trycket från Trump”, avslutar han.

Genom det nya ukrainska huset i München signalerar landet tydligt sitt behov av fortsatt internationellt stöd, samtidigt som man försöker navigera mellan amerikanska krav, europeisk tveksamhet och den fortsatta ryska aggressionen.