Unga rekryteras till Rysslands hybridkrig – 20 åtalas

Efter utvisningsvåg: Ryssland ändrar taktik för spionage i Europa

Kort efter krigsutbrottet i Ukraina avlöste utvisningarna av ryska diplomater varandra i europeiska länder. Många av Kremls representanter bedömdes vara spioner och rekryterare snarare än diplomater. I Sverige fick tre ryssar lämna ambassaden i Stockholm nästan omgående, medan Tyskland och Frankrike utvisade över 80 personer.

Den nya hårdare linjen i Europa har tvingat den ryska säkerhetstjänsten att utveckla nya metoder för att kunna fortsätta med påverkansoperationer och infiltration på europeisk mark.

I Moldaviens huvudstad Chisinau har en pågående rättegång kastat ljus över Rysslands nya taktik. En man står anklagad för att ha rekryterat en yngre mekaniker till vad som beskrevs som ett tillfälligt arbete med ”utomhusaktiviteter” som skulle innebära en två veckors betald resa.

Mekanikern hamnade så småningom på Balkan, där han fick lära sig att flyga drönare, hantera rökgranater och undvika polisen vid kravaller. Enligt moldaviska myndigheter blev mannen ovetande en rekryt för Rysslands operationer som syftar till att skapa splittring i europeiska länder.

Den åtalade mannen misstänks ha rekryterat dussintals personer för liknande uppdrag. Han är även åtalad i ett separat fall i Frankrike, där han misstänks ha klottrat davidsstjärnor på byggnader i Paris efter Hamas attacker i Israel den 7 oktober 2023.

Enligt den moldaviska utredningen är närmare 80 personer involverade i det multinationella nätverket som rekryterar åt Ryssland. Hittills har 20 personer åtalats, enligt nyhetssajten Politico. Minst två av dem är anklagade för att ha deltagit i påverkansoperationer i Tyskland och Frankrike.

Den pågående rättegången är bara en av flera rättsprocesser i Moldavien kopplade till rysk infiltration. Under 2024 fick en 22-årig man från den autonoma regionen Transnistrien i uppdrag att resa till Düsseldorf för att bevaka fotbolls-EM-matchen mellan Ukraina och Slovakien. Mannen, som dock aldrig genomförde uppdraget, hade fått instruktioner om att vifta med en ukrainsk flagga med texten ”ge oss våra val tillbaka” – ett budskap som snabbt skulle fångas upp och spridas av Kreml.

Moldaviens inrikesminister Daniella Misail-Nichitin säger till Politico att det främst är unga rysktalande personer som rekryteras för påverkansoperationerna, vilket gör det enklare för ryska intressegrupper att bygga nätverk utan diplomatisk täckmantel.

Moldavien har tydligt skakats av ryska påverkansoperationer de senaste åren. I höstens presidentval vann den EU-vänliga kandidaten Maia Sandu en knapp seger mot flera Rysslandsvänliga utmanare. Detta trots rapporter om valfusk och uppgifter om att väljare fått betalt för att rösta på proryska kandidater. Den proryske kandidaten Igor Dodon, tidigare president i landet, utropade sig till segrare trots att hans parti endast erhöll 24 procent av rösterna.

Det östeuropeiska landet är långt ifrån ensamt om att varna för påverkansoperationer kopplade till demokratiska processer. Franska myndigheter har redan signalerat att man kommer vara extra vaksamma för yttre påverkan vid nästa års presidentval, efter erfarenheter av rysk inblandning i tidigare val.

Inför det danska folketingsvalet förra veckan varnade landets säkerhetspolis för att Ryssland bedriver ett hybridkrig mot väst. I ett uttalande skrev myndigheten att Ryssland systematiskt försöker påverka beslutsfattare och den offentliga debatten, inte bara i Danmark utan även i andra europeiska länder.

I Sverige bjöd regeringen i februari in samtliga partiledare i riksdagen för ett samtal om valpåverkan inför höstens val. Myndigheten för psykologiskt försvar har i sin lägesbedömning konstaterat att det primära hotet gällande otillbörlig informationspåverkan mot Sverige kommer från Ryssland.

Utvecklingen visar att den ryska strategin har anpassats efter de europeiska ländernas motåtgärder. När traditionella diplomatiska täckmantlar inte längre fungerar, har verksamheten övergått till att rekrytera lokala medborgare genom ekonomiska incitament och vilseledande uppdragsbeskrivningar, vilket skapar nya utmaningar för europeiska säkerhetstjänster.