Under en arkeologisk utgrävning i Storbritannien har forskare gjort två exceptionella upptäckter från järnåldern som ger nya insikter om den tidens krigsföring och kulturella symbolik. Fynden, en stridstrumpet och en bronsfana utformad som ett vildsvinshuvud, representerar några av de mest sällsynta artefakterna från denna historiska period i regionen.
Stridstrumpeten, även känd som ”carnyx” i den keltiska traditionen, användes under strider för att skrämma fiender och koordinera truppförflyttningar. Dessa instrument var inte bara funktionella utan hade också en stark rituell betydelse i järnålderssamhällen. Det som gör detta fynd särskilt anmärkningsvärt är dess bevarandetillstånd, enligt arkeologerna som arbetar på platsen.
Vildsvinshuvudet i brons, som troligen fungerade som en fana eller standart, är ett ännu mer unikt fynd. Vildsvinet var en kraftfull symbol i många keltiska och germanska kulturer, ofta förknippad med styrka, mod och krigisk förmåga. Att finna ett sådant föremål i relativt intakt skick är extremt ovanligt och ger forskare en sällsynt inblick i järnålderns militära ikonografi.
”Dessa föremål ger oss en fascinerande glimt av den militära kulturen under järnåldern,” säger Dr. Eleanor Simmons, huvudarkeolog vid utgrävningen. ”De visar på en sofistikerad förståelse av psykologisk krigsföring och symboliskt tänkande som vi sällan ser så konkreta bevis på.”
Utgrävningen, som genomförs i samarbete mellan British Museum och University of Cambridge, har pågått i området sedan förra året efter att amatörarkeologer med metalldetektorer först upptäckte spår av en järnåldersbosättning.
Järnåldern i Storbritannien sträckte sig ungefär från 800 f.Kr. till den romerska invasionen på 40-talet e.Kr. Under denna period utvecklades avancerade samhällen med komplex social organisation, handel och krigskonst. De keltiska stammarna som dominerade ön var kända för sina skickliga hantverkare och konstnärer, något som dessa fynd ytterligare bekräftar.
Professor Michael Davies vid avdelningen för arkeologi vid University of Cambridge påpekar att fyndens kontext är lika viktig som föremålen själva. ”Vi har hittat dessa artefakter i vad som verkar vara en rituell deposition, kanske nedgrävda som en offergåva eller för att skyddas under en konflikt. Detta berättar mycket om deras betydelse för samhället som skapade dem.”
Enligt preliminära dateringar uppskattas föremålen vara från första århundradet f.Kr., en turbulent period i brittisk förhistoria som kännetecknades av stamkonflikter och ökande romersk influens.
Stridstrumpeter av typen carnyx var kända från historiska källor och avbildningar på romerska monument, men fysiska exemplar är extremt sällsynta. Endast ett fåtal har tidigare hittats i hela Europa, främst i Frankrike och Skottland. Liknande instrument finns avbildade på den berömda Gundestrupskitteln från Danmark, vilket visar deras utbredda betydelse i den keltiska världen.
Bronsvildsvinshuvudet är ännu mer unikt. Trots att vildsvinet var en vanlig symbol på keltiska mynt och andra artefakter, har få tredimensionella representationer av denna kvalitet överlevt till vår tid. Detaljrikedomen i utförandet vittnar om järnålderns hantverkares extraordinära skicklighet.
”Metallen visar spår av förgyllning och emaljarbete, vilket tyder på att detta var ett prestigeföremål tillhörande en högt uppsatt krigare eller stammens ledare,” förklarar konservator Jessica Thompson, som arbetar med att stabilisera och bevara fynden.
Efter att konserveringsarbetet är slutfört planeras föremålen att ställas ut på British Museum som del av en större utställning om järnålderssamhällen i norra Europa. Museet har också meddelat planer på att samarbeta med lokala museer nära fyndplatsen för att säkerställa att dessa viktiga upptäckter även kan visas i sitt regionala sammanhang.
Fynden har redan väckt stort intresse bland forskare internationellt, och flera specialister från olika europeiska universitet har uttryckt intresse för att delta i vidare studier av artefakterna och deras betydelse för vår förståelse av järnålderns krigskultur och religiösa praktiker.

22 kommentarer
Spännande att dessa fynd ger en mer levande bild av järnålderssamhällena. Hade inte trott att sådana detaljer skulle kunna bevaras.
Det är speciellt just på grund av det. Sällan hittar man sådana direktkopplingar till krigskonst och mentalegivande objekt.
Den keltiska stridstrumpeten måste ha varit en imponerande anblick. Ljudet från sådana instrument kan ha varit skrämmande för fienden.
Det låter rimligt. Symbolladdade föremål som dessa hade både praktiskt och psykologiskt värde i strid.
Är dessa föremål unika för Storbritannien, eller har man liknande fynd i Norden också från samma period?
Det finns jämförbara fynd i Skandinavien, men inte exakt likadana om man ser till detaljer och symbolik.
Vildsvinshuvudet i brons låter extra spektakulärt. Vad kunde det symbolisera utöver styrka? En specifik stam eller krigarklan kanske?
En bra poäng. Skulle inte förvånas om det var ett slags identitetssymbol för en grupp eller regemente.
Fascinerande att hitta så välbevarade artefakter som dessa. Det berättar mycket om hur krigsföring och ritualer gick till i järnåldern.
Särskilt intressant är den rituella betydelsen. Krig och religion måste ha varit starkt sammanflätade.
Vana eller inte, dessa fynd ger ny kunskap om den tiden. Hoppfullt att mer kommer fram med undersökningarna.
Hur vanligt var det att stridstrumpeter användes under järnåldern? Har man funnit liknande i andra regioner också?
Det finns fynd från andra platser, men de är inte särskilt vanliga. Detta verkar vara ett av de bättre bevarade exemplaren.
Föremålen verkar ha haft betydelse både i strid och vid högtider. Känner man till liknande ceremonier som beskrevts i antika källor?
Det finns beskrivningar från romerska skribenter, men dessa fynd bekräftar och tydliggör bilden.
Väldigt intressant läsa om dess upptäckt. Hoppas att mer liknande hittas på andra platser också.
Ja, det här är verkligen ett mjukt uppvaknande för arkeologi. Sverige har ju själv också motsvarande.
Absolut. Varje ny upptäckt förändrar vår förståelse av dåtida samhällen och krigskonst.
Intakt lägre där sådana föremål hittas är ju mycket värdefullt. Kan man dysta något om varför just där denna gång?
Kanske föremålen blev begravda eller deposits vid en specifik händelse, exempelvis efter ett slag.
Intressant att se hur teknik och konst kopplas samman. Bronsfanan måste ha krävt hantverksskicklighet att tillverka.
Absolut, men det vill också berätta något om sociala roller. Hantverkare och smeder hade sannolikt hög status.