Uppgifter: Trump överväger mindre angrepp för att tvinga Iran till avtal

I morse kom uppgifter från anonyma källor till Wall Street Journal som hävdar att USA:s president Donald Trump överväger ett begränsat militärt angrepp mot Iran. Detta skulle vara ett första steg i en strategi för att tvinga den iranska regimen att acceptera Trumps villkor i ett nytt kärnenergiavtal.

Enligt källorna är planen att genomföra en gradvis upptrappning av militära åtgärder, där ett mindre angrepp skulle följas av mer omfattande amerikanska militära operationer om Iran inte går med på presidentens krav.

Spänningarna mellan USA och Iran har under de senaste åren ökat markant, särskilt efter att Trump 2018 beslutade att dra USA ur det internationella kärnenergiavtalet med Iran, även känt som JCPOA (Joint Comprehensive Plan of Action). Avtalet, som slöts 2015 under president Barack Obamas administration, syftade till att begränsa Irans kärnvapenprogram i utbyte mot lättnader i de ekonomiska sanktionerna mot landet.

Efter USA:s uttåg ur avtalet har Iran gradvis frångått sina åtaganden och återupptagit anrikning av uran till högre nivåer än vad som tillåts enligt avtalet. Internationella atomenergibyrån (IAEA) har vid upprepade tillfällen uttryckt oro över Irans kärntekniska verksamhet.

De senaste månadernas utveckling i Mellanöstern har ytterligare komplicerat situationen. Irans stöd till Houthirebellerna i Jemen och till Hizbollah i Libanon har bidragit till ökad regional instabilitet, samtidigt som Israels pågående konflikter i regionen skapat en komplex säkerhetspolitisk situation.

Energimarknaden reagerade omedelbart på nyheten med stigande oljepriser. Iran är en betydande oljeproducent och eventuella militära angrepp mot landet skulle kunna påverka den globala oljeförsörjningen. Brent-oljan steg med flera procent efter att uppgifterna publicerades.

Flera internationella bedömare varnar för att ett amerikanskt angrepp mot Iran skulle kunna utlösa en regional storkonfikt med oförutsägbara konsekvenser. En sådan konflikt skulle inte bara drabba regionen utan även få allvarliga globala ekonomiska följder, särskilt på energi- och finansmarknaderna.

Europeiska ledare har uppmanat till återhållsamhet och diplomatiska lösningar. EU har konsekvent arbetat för att rädda kärnenergiavtalet med Iran och har flera gånger försökt medla mellan Washington och Teheran.

Irans regering har ännu inte kommenterat uppgifterna officiellt, men landets utrikesminister har tidigare varnat för att Iran kommer att svara kraftfullt mot alla militära angrepp på landets territorium. Iranska revolutionsgardet har vid flera tillfällen genomfört militära övningar som en markering av landets försvarsförmåga.

Inrikespolitiska analytiker i USA pekar på att Trumps överväganden kan ha påverkats av den kommande presidentvalskampanjen, där utrikespolitiska framgångar skulle kunna stärka hans position. Samtidigt finns en betydande trötthet bland amerikanska väljare efter årtionden av militära engagemang i Mellanöstern.

Det är i nuläget oklart hur omfattande ett eventuellt militärt angrepp skulle bli och vilka mål som skulle kunna träffas. Tidigare amerikanska militära operationer mot Iran har främst riktats mot landets kärntekniska anläggningar och militära infrastruktur.

Experter på internationell säkerhetspolitik betonar att en militär konfrontation med Iran innebär stora risker, inte minst eftersom landet har betydande militära resurser och inflytande genom allierade grupper i flera länder i regionen.

Vita huset har ännu inte kommenterat uppgifterna i Wall Street Journal, men förväntas göra ett uttalande inom kort. Under tiden följer världen utvecklingen med stigande oro för vad som kan bli en ny allvarlig konflikt i en redan instabil region.