USA för samtal om fler militärbaser på Grönland

I USA:s ambitioner att utöka militär närvaro på Grönland fördjupas

Försvarssamarbetet mellan USA och Danmark rörande Grönland kan stå inför en betydande förändring. Enligt nya uppgifter för USA diskussioner om att utöka sin militära närvaro på den strategiskt viktiga ön, som sedan 1951 varit föremål för ett omfattande försvarsavtal mellan de två länderna.

Under årtiondena efter andra världskriget upprätthöll USA inte mindre än 27 militärbaser på Grönland. Idag återstår endast en – Pituffik Space Base, även känd som Thule Air Base. Basen har genomgått en dramatisk nedskärning i personal, från tidigare 6 000 amerikanska medarbetare till dagens blygsamma 50.

Men detta kan snart förändras. Under en uppmärksammad utfrågning i den amerikanska senaten förra veckan avslöjade general Gregory Guillot, chef för USA:s nordkommando, att förhandlingar pågår mellan USA, Danmark och Grönland om att etablera fler amerikanska militärbaser på ön. Detta rapporterar norska Aftenposten.

Utfrågningen i senaten fokuserade huvudsakligen på USA:s arktiska strategi, där Guillot underströk behovet av att utöka antalet hamnar och flygbaser i regionen. ”Det vi idag har tillgång till är Pituffikbasen i norra delen av Grönland, vilket ger oss viss stridsflyg- och tankflygkapacitet samt betydande rymdkapacitet,” förklarade Guillot enligt tidningens rapportering.

Den nuvarande Pituffikbasen har dock betydande begränsningar. Anläggningen, som är flera decennier gammal, har förfallit på grund av låg användningsgrad kombinerat med Grönlands extrema väderförhållanden. Trots pågående renoveringsarbeten menar Guillot att basens kapacitet är otillräcklig för USA:s strategiska behov i Arktis.

”Vi har ingen permanent närvaro för specialstyrkor och inte heller för några av de marina kapaciteter jag behöver,” påpekade generalen under utfrågningen, vilket understryker vilka specifika militära resurser USA önskar etablera på ön.

Från danskt håll verkar inställningen till de amerikanska planerna vara övervägande positiv. Enligt den danska tidningen Berlingske ställer sig Danmark bakom förslaget om utökad amerikansk militär närvaro på Grönland. Tidningen rapporterar att Danmark samarbetar ”fullt ut” i frågan, vilket tyder på att de diplomatiska relationerna mellan länderna är goda.

Dessa förhandlingar äger rum i ett geopolitiskt känsligt sammanhang, bara månader efter vad som beskrivits som kulmen i den så kallade Grönlandskonflikten. Situationen tillspetsades när USA:s dåvarande president Donald Trump uttryckte intresse för att ”ta över” ön, med antydningar om att detta kunde ske med våld om nödvändigt. Trumps uttalanden skapade betydande diplomatisk spänning mellan USA och Danmark.

Den strategiska betydelsen av Grönland har ökat markant under senare år, i takt med klimatförändringarna och smältande polarisar som öppnar nya sjövägar och ger tillgång till tidigare otillgängliga naturresurser. Samtidigt har den geopolitiska konkurrensen i Arktis intensifierats, med Ryssland och Kina som också visar ökat intresse för regionen.

Grönland, som är ett självstyrande territorium inom det danska kungariket, befinner sig geografiskt i en nyckelposition mellan Nordamerika och Europa. Dess strategiska värde för USA har historiskt varit kopplat till radar- och missilvarningsteknik, men utvecklas nu mot bredare militära kapaciteter inklusive specialförband och marin närvaro.

Hur dessa förhandlingar kommer att påverka lokalbefolkningen på Grönland, deras självbestämmande och miljön återstår att se. Det faktum att USA:s militära ambitioner på ön nu förefaller förverkligas genom diplomatiska kanaler, snarare än genom mer kontroversiella metoder, antyder att både USA och Danmark prioriterar ett samordnat tillvägagångssätt i denna geopolitiskt känsliga fråga.