USA inför nya kostråd – vänder på kostpyramiden

USA vänder på kostpyramiden – kött och feta mejeriprodukter i fokus

Trumpregeringens hälsodepartement (HHS) och jordbruksdepartement (USDA) presenterade på onsdagen nya kostråd som markerar ett dramatiskt skifte i amerikansk nutritionspolicy. Under mottot ”Make America healthy again” uppmanar myndigheterna amerikanerna att återvända till ”riktig mat” för att bekämpa landets allt allvarligare hälsokris.

Bakgrunden till de nya riktlinjerna är oroväckande statistik som visar att över 70 procent av den vuxna amerikanska befolkningen är överviktig. Dessutom är 14 procent diagnostiserade med diabetes och ytterligare 43 procent betraktas som prediabetiker.

De nya kostråden innebär en radikal omsvängning där den klassiska kostpyramiden vänds upp och ned. Amerikaner uppmanas nu att bygga sina måltider kring naturliga, minimalt processade livsmedel, med särskild betoning på proteinrika källor.

Till skillnad från tidigare rekommendationer förespråkar de nya riktlinjerna feta mejeriprodukter som standardmjölk, fet yoghurt utan tillsatt socker och olika ostar. Det rekommenderade proteinintaget höjs med 50-100 procent, från 0,8 gram per kilo kroppsvikt till 1,2-1,6 gram, och rött kött omnämns nu uttryckligen som en värdefull proteinkälla.

Samtidigt skärps tonen kraftigt mot socker och ultraprocessade livsmedel. De nya råden sätter en strikt gräns vid maximalt 10 gram tillsatt socker per måltid, motsvarande cirka två teskedar. Detta ersätter den tidigare, vagare rekommendationen om att begränsa sockerintaget till mindre än 10 procent av det dagliga energiintaget.

Hälsominister Robert F Kennedy Jr och jordbruksminister Brooke L Rollins hävdar att de nya riktlinjerna återinför ”sunt förnuft” och ”vetenskaplig integritet” i amerikansk nutritionspolicy. De stödjer sig på en omfattande vetenskaplig rapport som ifrågasätter evidensen bakom flera långvariga kostråd, särskilt gällande mättat fett.

Enligt rapporten saknas övertygande bevis för att den länge rekommenderade begränsningen av mättat fett till under 10 procent av energiintaget faktiskt minskar risken för hjärtsjukdom eller förtida död. Samtidigt lyfter man fram forskning som kopplar hög konsumtion av ultraprocessad mat till ökad risk för typ 2-diabetes, demens, hjärt-kärlsjukdom och cancer.

Administrationen erkänner att det finns betydande kunskapsluckor inom nutritionsforskningen och efterlyser nya, omfattande studier för att klargöra kontroversiella frågor. Ett särskilt fokusområde är långtidseffekterna av olika typer av fett, inklusive vegetabiliska fröoljor, på människors hälsa.

De nya riktlinjerna har dock mött kraftig kritik från flera håll. Många experter försvarar den tidigare modellen, där en stor kommitté noggrant granskat all tillgänglig forskning. Kritiker menar att de nya råden är politiskt styrda och att regeringen, med den kontroversiella Robert F Kennedy Jr i spetsen, ignorerar decennier av etablerad nutritionsforskning.

American Heart Association, en inflytelserik organisation inom hälsoområdet, varnar för att de nya råden kan leda till ökat intag av mättat fett och salt, vilket enligt deras forskning ökar risken för hjärt-kärlsjukdom.

Marion Nestle, professor emerita i nutrition vid New York University, kritiserar särskilt de nya alkoholrekommendationerna. Tidigare tydliga gränser – max ett glas för kvinnor och två för män – har ersatts med vagare uppmaningar om att generellt begränsa alkoholkonsumtionen. Detta ser Nestle som en seger för alkoholindustrin.

Det finns också uppenbara motsägelser i de nya riktlinjerna. Samtidigt som de förespråkar ökat intag av rött kött och feta mejeriprodukter behåller de den tidigare rekommendationen att begränsa intaget av mättat fett till max 10 procent av det totala energiintaget – en ekvation som många nutritionsexperter menar är matematiskt omöjlig att få ihop.

Konflikten mellan vetenskap, politik och industri inom nutritionsområdet är inte ny. Redan 1977, när de första nationella amerikanska kostmålen presenterades av McGovern-kommittén, pågick hårda vetenskapliga strider kring mättat fett och socker. Dagens debatt kan ses som ett nytt kapitel i denna långvariga dragkamp.

Det är värt att notera att själva matpyramiden ursprungligen är en svensk uppfinning. Den skapades av Anna-Britt Agnsäter på KF Provkök och presenterades första gången 1974 som ett pedagogiskt verktyg för att visa hur man kan äta både billigt och näringsriktigt. Den blev en internationell framgång och nådde USA först 20 år senare.

Med tanke på de amerikanska kostrådens historiskt stora globala inflytande kommer den nya inriktningen sannolikt att väcka diskussion även i andra länder, inte minst i västvärlden där många tidigare har följt USA:s exempel i nutritionsfrågor.