Venezuelas ovissa framtid efter Maduros gripande

Efter att USA tillfångatagit och fört ut Venezuelas regimledare Nicolás Maduro ur landet råder en spänd avvaktan längs gränsen mellan Venezuela och Colombia. Vicepresidenten Delcy Rodríguez har i praktiken tagit över styret, men hennes lojalitet och intentioner ifrågasätts från flera håll.

”De har fortfarande full kontroll över oss”, säger en venezuelansk man som arbetar i Bogotá men besöker sina föräldrar i gränsstaden San Antonio under nyårshelgen. Av rädsla för repressalier vill han inte uppge sitt namn. ”Jag vill så gärna flytta tillbaka, men det går inte förrän regimen har fallit”, tillägger han innan han skyndar tillbaka över gränsbron.

USA:s president Donald Trump hävdar att han har ingått ett avtal med Rodríguez om att leda landet gemensamt under en övergångsperiod. Hennes senaste uttalanden pekar dock i en annan riktning. Rodríguez har offentligt deklarerat att Venezuela aldrig kommer att bli en amerikansk koloni och samtidigt hävdat att Maduro fortfarande är landets legitime president.

”Det går inte att lita på Delcy. Hon har en egen agenda”, menar mannen från gränsstaden.

På den colombianska sidan av gränsen utanför staden Cúcuta står fem pansarfordon redo att stänga övergången om oroligheter skulle bryta ut. Trots den internationella spänningen råder lugn på den venezuelanska sidan. Två soldater ur det bolivarianska nationalgardet bevakar gränsen och visar inga tydliga tecken på sorg över Maduros bortförande.

”Ingenting har förändrats. USA gjorde inget anfall i den här regionen”, säger en av soldaterna, som också vill förbli anonym. ”Vi får se hur det utvecklar sig nu”, tillägger han med vad som skulle kunna tolkas som likgiltighet.

Det bolivarianska nationalgardet utgör en av regimens viktigaste maktbaser med över 100 000 soldater. Trots sin storlek är de flesta inom gardet dåligt tränade och utrustade, men har tillräcklig beväpning för att slå ned lokala uppror. Mot USA:s militära styrkor utgör de ingen reell motståndskraft, något soldaterna själva tycks medvetna om. När de tillfrågades om deras förmåga att stå emot ett amerikanskt anfall svarar de med ett skratt och kommentaren: ”Det vill vi helst undvika.”

Under måndagen väntas Venezuelas kongress formellt fastställa Delcy Rodríguez som interimspresident. Om ingen tydlig plan för nyval presenteras inom kort riskerar landet att kastas in i ytterligare en politisk och humanitär kris. Trump har redan varnat Rodríguez för att hon kan drabbas av ett ”värre öde” än Nicolás Maduro – som nu sitter häktad i Brooklyn, New York – om hon inte fattar ”rätt beslut” och samarbetar med Washington.

Colombias regering följer utvecklingen med stor oro och befarar en ny flyktingvåg om situationen förvärras. Ett ytterligare amerikanskt ingripande i Venezuela skulle, enligt colombianska bedömningar, kunna utlösa en massflykt över gränsen. Colombia har redan tagit emot över två miljoner venezuelaner som flytt den ekonomiska kollapsen och förtrycket under Maduros styre.

”Vi har redan tillräckligt många venezuelaner här”, säger Jenny Ramírez, som säljer läsk och vatten till människor som korsar gränsbron. ”Jag hoppas att deras regim faller, så att de kan återvända hem.”

Situationen i Venezuela har under de senaste åren förvärrats med hyperinflation, utbredd fattigdom och brist på grundläggande förnödenheter. Den tidigare oljerika nationen har genomgått ett dramatiskt ekonomiskt fall sedan Maduro tog över efter Hugo Chávez död 2013. Internationella sanktioner och anklagelser om valfusk har ytterligare isolerat landet.

Medan världen väntar på nästa steg i denna politiska kris fortsätter vanliga venezuelaner att hantera konsekvenserna av åratal av ekonomisk misär och politisk instabilitet. För många, både inom och utanför landets gränser, väcker Maduros gripande både hopp om förändring och oro för vad som kan följa.