Trumps våldsamma kamp mot ”anarkin” – men domstolen säger nej
En federal domares beslut har stoppat president Donald Trumps planer att skicka 200 nationalgardessoldater till Portland, Oregon. Trump undertecknade tidigare en order med motiveringen att staden är ”krigshärjad” och att ”anarki råder” – men domstolen konstaterar att presidentens beskrivning saknar förankring i verkligheten.
Den Trumptillsatta domaren Karin J Immergut slog fast att presidenten saknar laglig grund för att aktivera nationalgardet i Portland. I sitt domslut, som svar på 17 borgmästares gemensamma överklagan, skriver Immergut att ”presidentens beslut var helt enkelt inte verklighetsförankrat” och att situationen i Portland inte är utom myndigheternas kontroll.
Oregons demokratiska guvernör Tina Kotek välkomnade beslutet och kommenterade till lokaltidningen Oregonian: ”I dag har rättvisa skipats och sanningen segrat. Det pågår inget uppror i Portland, inget hot mot nationell säkerhet – det enda hotet vi står inför är mot vår demokrati och det leds av president Donald Trump.”
Trots bakslaget i Oregon har Trump nu godkänt utkommenderingen av 300 nationalgardessoldater till Chicago för att hantera vad han beskriver som ”okontrollerad brottslighet”. Staden har sedan början av september präglats av omfattande protester mot federala myndigheters tillslag mot papperslösa. Under förra helgens demonstrationer eskalerade situationen med tårgasanvändning, gripanden av folkvalda och en skottskadad demonstrant.
Illinois guvernör JB Pritzker har öppet kritiserat Trumps beslut och hävdar att Vita huset gav honom ett ultimatum: ”kalla in dina trupper, annars gör vi det”. På sociala medier beskriver Pritzker händelserna som en ”iscensatt kris” och kallar det ”helt vansinnigt och oamerikanskt att kräva att en guvernör skickar in militära trupper inom våra egna gränser och mot vår vilja.”
Även Kalifornien har hamnat i skottgluggen för Trump-administrationens retorik. Los Angeles var den första staden där nationalgardet kallades in i detta sammanhang. Guvernör Gavin Newsom anklagar, i likhet med Pritzker, Vita huset för att medvetet provocera fram konflikter och öka polariseringen i landet. Newsom har varnat att han kan komma att stämma Trump för de uppgifter som delstatens nationalgarde beordras utföra under federal kommendering i Oregon.
En central del i Trumps politiska agenda – både under valkampanjen och presidentskapet – har varit påståendet att USA under decennier tillåtit kriminella organisationer och individer att obehindrat korsa landets gränser med avsikt att underminera det amerikanska samhället. Trump har konsekvent hävdat att problemen är mest omfattande i demokratiskt styrda städer och delstater, där det politiska motståndet mot hans politik är starkt.
Under det senaste året har immigrations- och tullmyndigheten ICE fått betydande resursförstärkningar, både ekonomiskt och personalmässigt. Myndigheten har fungerat som Vita husets främsta verktyg i arbetet med att stävja demonstrationer mot federala myndigheters räder på arbetsplatser och andra platser där man misstänker förekomst av papperslösa migranter.
ICE-chefen Todd Lyons har i intervjuer med Fox News beskrivit situationen i Portland som ”en ständig kamp varje natt med den antifascistiska rörelsen” och hävdat att lokala och delstatliga myndigheter inte erbjudit tillräckligt stöd. Om Chicago har Lyons sagt att ”ICE:s lokaler i förorten Broadview har varit centrum för kaotiska protester i flera veckor. Demonstranter blockerar polisfordon och skriker hot mot poliser. Som svar har federala poliser upprepade gånger vidtagit åtgärder för att kontrollera upplopp och gjort flera arresteringar.”
Konflikten mellan Trump-administrationen och demokratiskt styrda delstater visar inga tecken på att avta. Spänningarna illustrerar de djupa politiska motsättningar som präglar USA, där grundläggande frågor om maktfördelning mellan federal och delstatlig nivå fortsätter att utmanas.

11 kommentarer
Domstolens beslut om Portland känns som en signal: presidenten kan inte agera enbart på grundval av politiska motiveringar.
Det är intressant att domstolen tar ställning mot presidentens beslut. Det visar en balans i makten.
Det här verkar bli en kontroversiell beslut från Vita huset. Hur långt kan det gå?
Det känns som en utmaning för lag och ordning, men domstolens sista ord är viktigt.
Nationella gardet borde användas med försiktighet. Politiken får inte komma i vägen.
Chicago är redan en av USA:s mest utsatta städer. Kan nationalgardet göra någon skillnad?
Trump är conferences med att använda nationella gardet. Är detta verkligen nödvändigt?
Förståelsen för beslutet är knapphändig. Borde det inte finnas tydligare lagstöd?
Det verkar som ett allvarligt misslyckande i överensstämmande med konstitutionella direktiv.
Det är oroande att presidenten använder nationella gardet som politiskt verktyg. Var går gränsen?
När makten missbrukas kanske det är dags att titta på lagstiftningen.