Vid E20 i utkanten av Eskilstuna står ett halvfärdigt bostadsbygge som en påminnande symbol för stadens utmaningar. Det som skulle bli stadens skyltfönster mot omvärlden har istället legat i malpåse i flera år på grund av en konflikt mellan byggherren och fastighetsägaren. De 200 lägenheterna som en dag ska stå färdiga möter en verklighet där bostadsbristen ersatts med tomma lägenheter.

”Jag åker förbi här varje dag och blir lite ledsen”, säger Jari Puustinen, moderat kommunalråd i Eskilstuna. För honom representerar det ofullbordade projektet stadens nuvarande problematik.

Byggnaderna var ursprungligen en del av ett ambitiöst ”stadsläkningsprojekt” för att lyfta Årby, ett område som finns med på polisens lista över utsatta områden. Planen var att uppföra cirka 700 bostäder totalt, men när lågkonjunkturen slog till drog byggbolagen i handbromsen.

”Vi sålde mark, massor av investerare kom hit och ville bygga, sen helt plötsligt blev det tvärstopp”, förklarar Puustinen.

Under 2000-talet växte Eskilstuna med drygt 800 invånare per år, en utveckling som främst drevs av invandring. Kommunen planerade utifrån antagandet att denna trend skulle fortsätta. Verkligheten blev en annan – folkmängden har nu minskat tre år i rad.

Årby har drabbats särskilt hårt. Sedan 2016 har områdets befolkning minskat med nästan 700 personer, och nu står många lägenheter tomma. Terence Fell, docent i statsvetenskap vid Mälardalens universitet och forskare inom utsatta områden, pekar på hyreshöjningar i samband med renoveringar som en viktig förklaring till utvecklingen.

”De tvingas ut ur staden eftersom de inte har råd att bo någonstans i Eskilstuna och hamnar i småorter i Sörmland och Västmanland, vilket påverkar de samhällena negativt eftersom de här personerna inte bidrar till den lokala ekonomin”, säger Fell.

Ett annat skäl till vakanserna är att de som har ekonomisk möjlighet att lämna området gör det på grund av upplevd otrygghet. Fell påpekar att det under varma sommarkvällar kan stå 20-30 langare i Årby. Han är skeptisk till möjligheten att locka boende till de nya byggnaderna.

”I och med att Årby är stigmatiserat så kommer det nog att bli svårt att fylla lägenheterna”, menar han.

Jari Puustinen återkommer genomgående till behovet av att stärka Eskilstunas attraktionskraft. Under en bilfärd genom staden passerar vi platsen för en nylig dödsskjutning. År 2022 hade Eskilstuna flest skjutningar per capita i Sverige, men Puustinen hävdar att utvecklingen har förbättrats trots detta bakslag.

I stadsdelen Brunnsbacken finns ytterligare ett exempel på stadens bostadsproblematik. Här äger kommunen ett antal slitna miljonprogramshus. Endast ett 50-tal av cirka 500 lägenheter har renoverats, och kostnaderna för upprustning är enorma. Med stadens många vakanta bostäder är det tveksamt om investeringen skulle löna sig.

Förra året väckte Puustinen debatt genom att föreslå rivning av husen.

”Ska det kommunala fastighetsbolaget investera en halv miljard för att rusta de här husen, eller ska vi titta på att riva dem? När man har 2 000 tomma lägenheter i en stad har man ju ett helhetsansvar”, förklarar han.

Förslaget mötte kraftigt motstånd från de boende, och fastighetsbolagets styrelse beslutade att husen ska bevaras. Amer, som driver en närbutik i området, vill varken se rivningar eller renoveringar. Han uppskattar området precis som det är.

”Det här är en helig plats för alla invandrare”, säger han och betonar att de låga hyrorna är avgörande för många boendes ekonomiska överlevnad. ”Politiker förstår inte vilka problem som vanliga människor har. Det är som med långa människor, de ser inte korta.”

Puustinen säger sig förstå de boendes reaktioner men hävdar att Eskilstunas attraktionskraft kräver fler villor snarare än slitna betonghus, särskilt för att locka arbetspendlande stockholmare.

”Här fanns en möjlighet att riva ett bestånd och bygga något annat för framtiden. Jag förstår att det finns mycket känslor, men samtidigt måste man ju våga lyfta blicken och prata om det”, säger han.

På frågan om han tror att kurvorna kan vändas svarar Puustinen: ”Ja, men det kommer att ta tid. Säger jag något annat är det ju som att skriva på sin avskedsansökan.”

Eskilstuna kommun har drygt 107 000 invånare, varav cirka 70 000 bor i tätorten. Staden, som historiskt varit ett socialdemokratiskt fäste med starka kopplingar till stålindustrin, styrs nu av en S+M-koalition. Sverigedemokraterna är näst största parti med 22 procent av rösterna i kommunvalet 2022. Arbetslösheten ligger bland de högsta i landet och andelen bidragsförsörjda överstiger rikssnittet. Volvo CE, kommunens största privata arbetsgivare, har dock aviserat planer på en ny grävmaskinsfabrik i området, vilket skulle kunna ge nya arbetstillfällen.

Dela.

12 kommentarer

  1. Interesting update on 2 000 lägenheter står tomma i Eskilstuna – kommunalrådet vill riva. Curious how the grades will trend next quarter.

Leave A Reply