Anders optimerade värmesystemet: ”Elbolaget ska fan inte få en månad till”

I Morjärv står sotaren som kan klara sig utan el

Anders Karbin muttrar medan han ställer kokkaffepannan på den moderna spishällen. Intill sprakar elden i den gamla vedspisen som han renoverat själv. Han skjuter upp glasögonen i pannan och konstaterar torrt:

”Om Putin börjar bråka så klarar jag mig även om elen försvinner.”

På den gamla vedspisen kan han både värma vatten, laga mat och hålla hemmet varmt om strömmen skulle försvinna – en kunskap som blir allt mer värdefull i tider av energikris och stigande elpriser.

Efter 38 år som sotare har Karbin samlat på sig en imponerande erfarenhet av olika uppvärmningslösningar. Hans sotningsområde är större än Skåne och Blekinge tillsammans, och han har studerat otaliga pannrum över hela östra Norrbotten och Tornedalen. Varje år kör han omkring 5 000 mil i jobbet – många timmar i bilen som gett honom tid att fundera över hur han kan minimera sina egna energikostnader.

För många år sedan påbörjade han arbetet med att konvertera sitt hus i Morjärv till ett vattenburet värmesystem. En investering som för många skulle kunna kosta hundratusentals kronor.

”Då gick det att få en del bidrag. Men jag letade också upp begagnade grejer som kunde användas,” berättar han.

De första åren använde Karbin träflis för att värma upp de vattenburna elementen, men dammet från flisen gjorde att han utvecklade allergi och tvingades tänka om.

”Att hitta ett så effektivt system som möjligt är 10 000-kronorsfrågan. Men det gäller att hänga med i den nya tekniken utan att glömma bort äldre lösningar,” säger han.

Idag har Karbin både solfångare och solceller på taket. Solfångarna leder ner värme till det vattenburna systemet medan solcellerna producerar el. I garaget står en 50 år gammal vedpanna kopplad till värmesystemet, tillsammans med jordvärmepumpen.

Som många andra svenskar blev han förskräckt när elräkningen för januari landade. Normalt värms huset främst med jordvärme, men pumpen som driver systemet går på el.

”Den har jag slagit av nu och eldar bara i pannan. Elbolaget ska fan inte få en månad till,” säger han bestämt.

Karbin påpekar att många husägare som bytt från vedeldning till modernare uppvärmningssystem ofta har gjort sig av med sina gamla vedpannor – en resurs som skulle kunnat fungera som reserv när elpriserna skjuter i höjden eller vid strömavbrott.

”Jag gav 500 kronor för min vedpanna. Nu värmer den hela huset,” säger han. ”Vedeldning är ypperlig reservkraft. Men det gäller att få tag på ved till hyfsade priser.”

Sittandes i en fåtölj i pannrummet citerar han en äldre kund han brukar sota åt: ”Det är inte rikedom att ha ved men det är fattigdom att vara utan.”

”Det är bara att göra som folk gjorde förr – köpa långved och kapa, klyva och stapla själv,” tillägger han.

Karbin menar att många idag ”sitter med skägget i brevlådan” när elpriserna stiger. Hans främsta råd till dem som vill minska sina elkostnader är att utgå från det egna husets förutsättningar. Installation av en modern luftvärmepump, kompletterad med några effektiva elelement och en kamin kan göra stor skillnad för elförbrukningen.

”Jag har inte lyckats helt men frihet är att kunna producera sin egen el och värme,” säger han.

Ute på gårdsplanen huttrar Karbin i kylan. Temperaturen har legat runt 20 minusgrader eller lägre de senaste veckorna. Han konstaterar med ett snett leende:

”Enda sättet att bli helt fri från elbolagen är att flytta ut i skogen och leva off-grid.”

I takt med att elpriserna förväntas stiga ytterligare under kommande år, särskilt i norra Sverige enligt prognoser, blir Karbins kunskaper om olika uppvärmningsmetoder allt mer relevanta. Särskilt i Norrbotten, där vintrarna är långa och kalla, kan en kombination av modern teknik och traditionella metoder vara avgörande för både bekvämlighet och ekonomi.