Andreas Lindberg: Räkna inte med att det blir billigare

Efter starka protester: Regeringen stoppar kravet på effektavgifter

Regeringen ser ut att dra tillbaka det omdiskuterade kravet på att alla elnätsbolag måste införa effektavgifter senast 2027. Enligt uppgifter från nyhetsbyrån TT kommer beslutet efter omfattande kritik från flera håll, där avgiften anklagats för att vara svårbegriplig och orättvis mot konsumenter.

Kritiken har främst handlat om att förutsättningarna för avgiften är otydliga och komplicerade för vanliga elkonsumenter att förstå, samt att systemet riskerar att straffa fel kundgrupper. Det har även framförts oro för att avgiften slår särskilt hårt mot hushåll som av olika anledningar inte kan anpassa sin elförbrukning under dygnets timmar.

De elnätsbolag som redan har implementerat effektavgifter – uppskattningsvis mellan 30 och 50 bolag inklusive storaktören Ellevio – kommer enligt uppgifterna inte tvingas avskaffa systemet. Bolag som ännu inte infört avgiften kommer fortsatt ha möjlighet att göra det, men enligt TT:s uppgifter räknar regeringen med att få eller inga bolag kommer välja den vägen frivilligt.

Effektavgiften baseras på det faktiska uttaget av el under en given tidpunkt, mätt i kilowatt (kW), till skillnad från den vanliga elförbrukningen som mäts i kilowattimmar (kWh) över tid. Systemet fungerar genom att identifiera timmen med högst medeleffekt varje dag, en så kallad effekttopp. Kundens avgift beräknas sedan utifrån den högsta effekttoppen under månaden, eller ett genomsnitt av de högsta topparna, multiplicerat med en fastställd kostnad.

Tanken bakom avgiften har varit att få hushållen att sprida sin elanvändning över dygnet för att minska belastningen på elnätet under perioder med hög förbrukning. Detta skulle teoretiskt kunna minska behovet av kostsamma kapacitetsförstärkningar i elnätet och skapa ett mer effektivt utnyttjande av befintlig infrastruktur.

För konsumenterna kan regeringens beslut innebära en viss lättnad, särskilt för de hushåll som inte kunnat anpassa sin elanvändning efter systemet eller som upplevt avgiften som orättvis. Men energimarknadsexperter varnar för att detta inte nödvändigtvis kommer leda till lägre elnätsavgifter totalt sett.

”Nätbolagen har samma generösa intäktsramar fram till 2027, och så länge reglerna om hur mycket de får tjäna på sina kunder ser ut som de gör finns det utrymme att fortsätta höja andra delar av nätavgiften,” menar branschkännare.

Dagstidningen DN rapporterade nyligen att både experter och Energimarknadsinspektionen (EI), som är tillsynsmyndighet för energimarknaden, bedömer att det finns utrymme för kraftiga höjningar av elnätsavgifterna redan nästa år, oberoende av vad som händer med effektavgiften.

Bakgrunden till effektavgiften är ett EU-direktiv som stipulerar att nättariffer ska utformas på ett sätt som bidrar till effektivt nyttjande av elnäten. Efter regeringens beslut får nu Energimarknadsinspektionen, enligt TT:s uppgifter, fram till april nästa år på sig att utarbeta ett nytt förslag som bättre kan uppfylla EU-direktivets krav utan de problem som effektavgiften medfört.

Energimarknadsexperter pekar på att frågan om hur elnätets kostnader ska fördelas mellan olika kundgrupper förblir olöst. Samtidigt framhåller de att det svenska elnätet står inför stora investeringsbehov när elektrifieringen av industri och transporter fortsätter, samtidigt som mer väderberoende elproduktion ställer nya krav på flexibilitet i systemet.

Beslutet att stoppa kravet på effektavgift kommer mitt i en period då elprisskillnader mellan Sveriges olika elområden fortsatt är stora och elmarknadens utformning är föremål för intensiv debatt. Regeringen har ännu inte officiellt bekräftat uppgifterna från TT om att kravet på effektavgift stoppas.