Carl Johan von Seth: Då kan Riksbanken höja räntan

I det rådande ekonomiska landskapet står Sverige inför en period av osäkerhet, där den tidigare optimismen kring landets ekonomiska utveckling nu överskuggas av globala geopolitiska spänningar. Riksbankens senaste räntebeslut förblev oförändrat, med styrräntan kvar på 1,75 procent – ett beslut som var väntat och odramatiskt.

Men bakom kulisserna växer oron. Fram till den senaste tidens eskalering av konflikten i Mellanöstern såg de ekonomiska prognoserna för Sverige lovande ut. Ekonomin präglades av positiva signaler med spirande tillväxt, inflation under kontroll, minskande arbetslöshet och stabila räntor. Detta var den förväntade utvecklingen fram till 2026.

Riksbanken betonar dock att detta scenario nu är ”mycket osäkert”. Den pågående konflikten mellan USA, Israel och Iran har potential att allvarligt påverka den globala energimarknaden, vilket i sin tur skulle få direkta konsekvenser för svensk ekonomi.

Enligt Riksbankens analys finns en överhängande risk att den globala energiförsörjningen drabbas av fortsatta störningar om konflikten i Mellanöstern fördjupas. En sådan utveckling skulle kunna leda till att inflationen i Sverige snabbt stiger från dagens hanterliga 2 procent till mer oroväckande 4 procent. I denna beräkning har man bortsett från effekterna av den nyligen genomförda sänkningen av matmomsen.

Samtidigt som inflationen skulle öka, riskerar den ekonomiska tillväxten att bromsas in. Den återhämtning som svensk ekonomi befinner sig i skulle därmed kunna stanna av abrupt, vilket skapar en problematisk situation där stagflation – kombinationen av ekonomisk stagnation och inflation – blir ett reellt hot.

Vad skulle detta betyda för räntorna? Riksbankens prognos är tydlig: om konflikten fortsätter, särskilt om Iran lyckas träffa strategiska energianläggningar kring Persiska viken eller om den viktiga tankertrafiken genom det strategiska Hormuzsundet blockeras under en längre period, kommer högre räntor att följa.

”I och med att inflationstrycket i detta alternativa scenario är betydligt högre och mer varaktigt behöver Riksbanken lägga om penningpolitiken”, framhåller Riksbanken i sin analys. I praktiken innebär detta att räntan skulle kunna höjas vid Riksbankens kommande möten i maj eller juni.

Det alternativa scenariot som Riksbanken skisserar omfattar en serie höjningar från dagens 1,75 procent till 2,75 procent – en ökning som skulle påverka både företag och hushåll med rörliga lån. Det skulle innebära ytterligare påfrestningar för en redan ansträngd bostadsmarknad och potentiellt dämpa konsumtionen i en tid då ekonomin redan står inför utmaningar.

Energiprisernas utveckling är central i denna prognos. Sverige är, trots sin relativt höga självförsörjningsgrad på energiområdet, fortfarande känsligt för globala prisfluktuationer. Högre oljepriser skulle inte bara påverka transportsektorn direkt utan även ge spridningseffekter genom hela näringslivet och slutligen hamna hos konsumenterna.

Exakt hur stor risken är för att detta negativa scenario blir verklighet är svårt att bedöma. Geopolitiska konflikter är notoriskt svåra att prognostisera, och utvecklingen kan snabbt ändra riktning beroende på diplomatiska initiativ, militära händelser eller andra oförutsedda faktorer.

För svenska hushåll och företag innebär situationen att den ekonomiska planeringen blir mer komplicerad. Den tidigare förhoppningen om en period av stabilitet och tillväxt har ersatts av en mer avvaktande inställning, där flexibilitet och beredskap för olika scenarion blir allt viktigare.

Riksbankens uppdrag att balansera inflationsmålet mot ekonomisk tillväxt blir i detta läge särskilt utmanande, där traditionella penningpolitiska verktyg kan visa sig otillräckliga för att hantera inflationstryck som drivs av externa geopolitiska faktorer snarare än inhemsk efterfrågan.