Effektavgifter sågas av forskare: ”Borde parkeras genast”

Forskare kritiserar planerade effektavgifter: ”En idiotisk reform”

Forskare riktar skarp kritik mot de kommande effektavgifterna som ska införas i hela landet inom ett år. I en ny rapport framhåller experter att systemet är krångligt och svårförståeligt för vanliga elkunder, och att det sannolikt inte kommer att uppnå sitt syfte att minska effekttopparna i elnätet.

”Det här borde parkeras genast. Det är aldrig för sent, utan en idiotisk reform måste man kunna backa från,” säger Mats Nilsson, docent i miljöekonomi vid Södertörns högskola och en av rapportens författare.

Enligt forskarna visar tidigare erfarenheter av effektavgifter, både i Sverige och internationellt, att de har minimal eller ingen påverkan på elkonsumenternas beteende.

”Tittar man på vad vi har lärt oss av tidigare införande av effektavgifter, både i Sverige och i andra länder, så visar det sig att de i bästa fall har en väldigt, väldigt liten effekt. Men mer troligt ingen påverkan alls på abonnenternas beteende,” förklarar Magnus Söderberg, professor i nationalekonomi vid Griffith University i Australien och medförfattare till rapporten.

Söderberg är särskilt kritisk till att Energimarknadsinspektionen (Ei) fortsätter med införandet trots forskningsresultaten. ”Jag kan för mitt liv inte förstå det. Jag tror inte man har koll på forskningsfronten helt enkelt. Och eftersom de är en expertmyndighet så måste de kritiseras för detta.”

En av de stora riskerna med effektavgifterna är att de kan skapa motstridiga signaler för konsumenterna. När elpriset är lågt uppmuntras hushåll att använda el, samtidigt som effektavgiften straffar dem om de använder för mycket el på en gång.

”Det förstör den grundtanke vi hade när vi satte energimarknaden och det riskerar att få kunder att bli mer passiva än de redan är,” säger Nilsson.

Bakgrunden till reformen är ett EU-direktiv som kräver att nättariffer ska utformas för ett effektivt nyttjande av elnäten. Utifrån detta har Energimarknadsinspektionen utvecklat regler för hur de svenska nätbolagen ska införa effektavgifterna. Men forskarna menar att detta inte är ett tillräckligt skäl.

”Man kan inte bara göra det man blir tillsagd. Man har en skyldighet att se till att besluten är effektiva och att de är grundade i den bästa kunskap vi har. Och det är inte det här. Bara för att EU säger någonting så är det inte alltid rätt,” säger Söderberg.

Forskarna ser också risken att om avgifterna faktiskt skulle få önskad effekt och hushållen lyckas minska sina effekttoppar, kan nätbolagen kompensera för minskade intäkter genom att höja andra avgifter.

”För nätbolagen skulle det i ett sådant läge bli ett nollsummespel, men för abonnenterna så kommer det minska på ett ställe för att de gör rätt men öka på ett annat,” förklarar Söderberg.

Som alternativ till den nuvarande planen föreslår forskarna ett mjukare tillvägagångssätt, med informationskampanjer som första steg innan man inför omfattande avgiftssystem.

I ett skriftligt svar till Dagens Nyheter hävdar Energimarknadsinspektionen att de har tagit del av befintlig forskning och att resultaten varierar. ”Det finns gott om studier som visar på en tydlig respons, men också studier där responsen har varit begränsad,” skriver enhetschefen Pia Nurmi.

Myndigheten menar att införandet av avgifterna behöver kombineras med kommunikationsinsatser och andra åtgärder för att stötta hushållens förmåga att anpassa sig, och att de ”arbetar aktivt med alla dessa delar genom regelutveckling, kommunikation och tillsyn.”

Trots sin principiella invändning mot effektavgifternas införande har forskarna lämnat rekommendationer till både elnätsföretagen och beslutsfattare. Till företagen rekommenderar de enkla och tydliga avgiftsmodeller, satsningar på kommunikation, hjälp med smart teknik till kunderna samt löpande utvärderingar. För myndigheterna föreslås bland annat utvärderingar på systemnivå, incitament för nätföretagen, nationella kommunikationsinsatser och särskild hänsyn till sårbara grupper.

Senast den 1 januari 2027 ska alla svenska elnätsbolag ha infört de nya effektavgifterna, som beräknas utifrån den högsta effekttoppen eller genomsnittet av de högsta effekttopparna under en månad.