Efter adresskapningarna – finansministern kallas till skatteutskottet

Svenska medborgare drabbas när kriminella kapar adresser – staten stäms

En våg av adresskapningar har drabbat boende i Vidjaområdet i Huddinge kommun, där kriminella nätverk systematiskt utnyttjar privatpersoners fastigheter för folkbokföring. Värst drabbad är Ulla-Lena Lindqvist, som under två och ett halvt års tid har kämpat med att få bort de drygt 90 personer som skrivit sig på hennes lilla sommarstuga. Trots upprepade försök att få hjälp från myndigheter är idag fortfarande ett 60-tal personer felaktigt folkbokförda på hennes adress.

Situationen har nu eskalerat till den punkt där Lindqvist, med stöd från Centrum för rättvisa, har stämt svenska staten. Enligt en granskning genomförd av tidningen Hem & Hyra är flera fastighetsägare i området drabbade av samma problem, och bakom härvan står organiserad brottslighet som tjänar pengar på att sälja de kapade adresserna till både företag och privatpersoner.

Skatteutskottets ordförande, socialdemokraten Niklas Karlsson, beskriver situationen som ”mardrömslik och oförsvarbar”.

”Det är lätt att föreställa sig den rädsla och oro som Ulla-Lena känner. Vi kan inte ha ett system som tillåter det här”, säger han i en kommentar till situationen.

Problemet har nu nått politisk nivå. Under tisdagen beslutade skatteutskottet att kalla finansminister Elisabeth Svantesson till utskottet för att förklara hur denna situation har kunnat uppstå och redogöra för vilka åtgärder regeringen planerar att vidta. Utskottet kräver svar på varför myndigheterna inte kunnat stoppa de organiserade adresskapningarna trots upprepade anmälningar.

Skatteverket, som ansvarar för folkbokföringen, hävdar att situationen är juridiskt komplicerad. Enligt myndigheten finns det begränsade möjligheter att ingripa eftersom de skydd som finns mot missbruk av adresser endast gäller där någon är folkbokförd. I Lindqvists fall handlar det om en sommarstuga där hon själv inte är skriven.

Karlsson är dock kritisk till denna förklaring och menar att lagstiftningen måste ändras om den inte räcker till.

”Om Skatteverket inte har de verktyg som krävs för att agera så måste både regering och riksdag uppmärksammas på detta. Regeringen har haft flera år på sig att göra något åt det. Med tanke på den höga svansföring som man har haft kring folkbokföringsfrågor är det anmärkningsvärt att detta kan ske”, säger han.

Som lösning föreslår Karlsson att fastighetsägare borde få ge sitt godkännande innan någon kan folkbokföra sig på adressen. Detta skulle ge fastighetsägare som Ulla-Lena Lindqvist möjlighet att förhindra att okända personer skriver sig på deras adresser.

Adresskapningar har blivit ett växande problem i Sverige och utgör en del av den grå ekonomin där kriminella aktörer skapar strukturer för bedrägerier och annan ekonomisk brottslighet. För de drabbade innebär det inte bara oro och administrativt besvär utan också potentiella risker när okända personer använder deras adresser för okända syften.

Problematiken med skenskrivningar har även kopplingar till andra samhällsproblem som bidragsfusk och skattebrott, eftersom felaktig folkbokföring kan användas för att kringgå regler och få otillbörliga förmåner. Trots att regeringen har uttalat ambitioner att stärka kontrollen över folkbokföringen, visar fall som Ulla-Lena Lindqvists att systemet fortfarande har allvarliga brister.

”Bara lös det här, omedelbart”, avslutar Karlsson med en uppmaning till ansvariga myndigheter och regeringen.