Ekonomer: Så ska du göra med bolånet nu

Bundna bolåneräntor fortsätter att stiga i Sverige, en utveckling som noggrant följs av både bostadsägare och potentiella köpare på den svenska bostadsmarknaden. Den gradvisa uppgången följer mönstret från de långa marknadsräntorna, vilket skapar nya överväganden för landets låntagare.

Riksbankens senaste signaler indikerar att styrräntan kan höjas om ungefär ett år, vilket ytterligare komplicerar beslut kring räntebindning. Denna prognos från Sveriges centralbank kommer efter en period av relativt stabil penningpolitik, men där inflationstrycket och den ekonomiska återhämtningen efter pandemin skapar nya förutsättningar för räntepolitiken.

För bostadsägare med befintliga lån och personer som planerar bostadsköp uppstår nu den klassiska frågan: Är det rätt tidpunkt att binda räntan? Svaret är som vanligt inte entydigt utan beror på flera faktorer, inklusive personlig ekonomi, riskbenägenhet och framtidsplaner.

Enligt bankanalytiker har de långa räntorna, som påverkar de bundna bolåneräntorna, påverkats av globala trender med stigande inflation och förväntningar om att centralbanker världen över ska strama åt penningpolitiken. Sverige följer här ett internationellt mönster, även om Riksbanken hittills haft en mer avvaktande hållning än exempelvis amerikanska Federal Reserve.

”Vi ser en tydlig trend där bundna räntor med längre bindningstid ökar mest, medan de kortare bindningstiderna fortfarande erbjuder relativt fördelaktiga villkor,” förklarar Maria Andersson, chefekonom vid en av Sveriges större banker. ”Detta skapar ett fönster för låntagare som vill ha viss förutsägbarhet men utan att låsa sig för lång tid framöver.”

Skillnaden mellan rörlig ränta och bundna räntor har ökat under det senaste halvåret. För ett år sedan var skillnaden mellan tremånaders rörlig ränta och femårig bunden ränta marginell hos många banker. Idag kan differensen vara uppemot en procentenhet eller mer, vilket innebär tiotusentals kronor årligen för ett genomsnittligt bolån.

Bostadsmarknaden har redan påverkats av de ändrade ränteförväntningarna. Efter en period med kraftigt stigande bostadspriser under pandemin, har prisökningarna dämpats något, särskilt i storstadsregionerna. Mäklare rapporterar om fler bostäder till salu och längre försäljningstider, tecken på en marknad i förändring.

För hushållen innebär ränteutvecklingen ökade kostnader. Ett genomsnittligt bolån på tre miljoner kronor kan bli flera tusen kronor dyrare per månad om räntorna stiger med en procentenhet. Detta slår särskilt hårt mot unga familjer och förstagångsköpare som ofta har högre belåningsgrad.

Finansinspektionen har länge varnat för hushållens höga skuldsättning och hur den utgör en sårbarhet i svensk ekonomi. Med stigande räntor ökar riskerna för hushåll med ansträngd ekonomi, även om stresstester visar att de flesta hushåll kan hantera betydligt högre räntor än dagens nivåer.

Bankernas räntestrategier skiljer sig åt. Vissa banker erbjuder fortfarande förmånliga villkor för längre bindningstider för att säkra marknadsandelar, medan andra snabbt justerar upp sina erbjudanden för att följa marknadsräntorna.

Historiskt sett har rörlig ränta ofta varit mest fördelaktigt över tid, men under perioder av stigande räntor har bunden ränta ibland varit det bättre alternativet. Experter poängterar att ränteprognosen alltid innehåller osäkerhet.

”Att binda räntan handlar inte primärt om att spara pengar, utan om att köpa sig trygghet och förutsägbarhet. Det är ett slags försäkring mot räntechocker,” säger Peter Svensson, privatekonom. ”I dagsläget kan en mix av bunden och rörlig ränta vara en klok strategi för många hushåll.”

Riksbankens prognoser har historiskt ofta justerats, och dagens signaler om framtida räntehöjningar kan komma att ändras beroende på den ekonomiska utvecklingen, inflationen och utvecklingen på arbetsmarknaden.

För bostadsägare och blivande köpare blir rekommendationen att noga analysera sin ekonomiska situation, räkna på olika scenarier och överväga att sprida räntebindningen över olika tidshorisonter för att minska risken för räntechocker i hushållsekonomin.