Felicia Åkerman: Därför rusar guldet just nu

I ingenting verkar kunna stoppa guldets framfart. Veckan inleddes med en ny rekordnotering på 3 949,52 dollar per uns, vilket innebär att en vanlig svensk medianlön nu knappt räcker till en rejäl guldkedja. Prisuppgången på guld har varit remarkabel med en ökning på över 50 procent hittills i år, och sedan början av 2024 närmar sig värdet en fördubbling.

Bakom den kraftiga prisutvecklingen finns flera strukturella faktorer. En av de mest betydande är världens centralbankers ihållande köpintresse. Särskilt påtagligt är detta i länder med ansträngda relationer till USA, där oron för att förvara valutareserver i amerikanska dollar har ökat markant. Efter de internationella sanktioner som infördes mot Ryssland i samband med invasionen av Ukraina, fördubblades centralbankernas guldköp.

En del av uppgången kan även tillskrivas det finansiella fenomenet ”fear of missing out” (FOMO). Investerare som tidigare stått vid sidlinjen dras nu in i marknaden av rädsla för att missa den pågående uppgången. Detta beteendemönster betraktas ofta som ett klassiskt tecken på en finansiell bubbla, och varningar om att guldpriset tappat all förankring till fundamentala värden har förekommit frekvent. Trots dessa varningar fortsätter dock både guld och silver att stiga i värde.

Den grundläggande förklaringen till den senaste tidens kraftiga prisuppgång är den tilltagande bristen på säkra investeringsalternativ på de globala finansmarknaderna. Regeringskrisen i Frankrike är bara det senaste exemplet på politisk turbulens som skapar osäkerhet.

Den franska premiärministern Sebastien Lecornus snabba avgång kom som en överraskning för marknaderna, vilket ledde till ett omedelbart fall på Parisbörsen samtidigt som räntorna steg kraftigt. Situationen har förvärrats till den grad att räntan på franska tioåriga statsobligationer nu är högre än motsvarande italienska, något som tidigare var otänkbart. Investerare kräver helt enkelt bättre avkastning för att köpa fransk statsskuld i ett läge där budgetkompromisser framstår som närmast omöjliga och statsfinanserna fortsätter att försvagas.

Frankrikes ekonomiska problem är djupgående. Sedan mitten av 1970-talet har landet inte lyckats presentera ett enda budgetöverskott, och nödvändiga strukturella reformer har uteblivit. Resultatet är en statsskuld på 113 procent av BNP och ett budgetunderskott som är ungefär dubbelt så stort som EU:s budgetregler egentligen tillåter.

Frankrike är långt ifrån ensamt om sina ekonomiska utmaningar. I Storbritannien har långräntorna stigit markant sedan sensommaren. Den brittiska inflationen håller sig på höga nivåer, de offentliga utgifterna ökar och det politiska landskapet är splittrat. Inför finansminister Rachel Reeves budgetpresentation i november höjs redan nu varnande röster om att undvika åtgärder som skulle kunna provocera ränteinvesterare.

USA uppvisar än värre siffror med ett budgetunderskott på 6,4 procent föregående år och en statsskuld som överstiger 124 procent av BNP – siffror som överträffar till och med de franska. Landets politiska polarisering har dessutom lett till återkommande nedstängningar av den federala statsapparaten.

I Japan reagerade Tokyobörsen positivt när det stod klart att Sanae Takaichi blir landets första kvinnliga premiärminister. Samtidigt försvagades dock den japanska yenen eftersom Takaichi förväntas införa omfattande finanspolitiska stimulanser och samtidigt pressa centralbanken att hålla tillbaka räntehöjningar trots fortsatt hög inflation.

När länder förlorar kontrollen över sina statsfinanser ökar risken för högre inflation och växande skuldbördor – två faktorer som traditionellt gynnar guld som investering. Men guldets främsta egenskap i tider av finanspolitisk turbulens är dess stabilitet och likviditet. Det finns praktiskt taget alltid köpare som är villiga att placera sitt kapital i guld när omvärlden skakar, vilket gör ädelmetallen till en attraktiv tillflyktsort i oroliga tider.