Felicia Åkerman: Riksbankens räntesänkning rycker närmare

Inflationen fortsätter sjunka – ökar sannolikheten för räntesänkning

Det breda inflationsmåttet ökade marginellt från 0,3 procent i december till 0,4 procent i januari, visar nya siffror från Statistiska centralbyrån (SCB). Uppgången blev dock mindre än vad ekonomiska analytiker förväntat sig. Det mest betydelsefulla i rapporten är att övriga inflationsmått, som bättre speglar det underliggande pristrycket i ekonomin, fortsätter visa en nedåtgående trend.

KPIF, inflationsmåttet där effekterna av ränteförändringar har rensats bort, har nu återvänt till Riksbankens målnivå på 2 procent. Detta ligger visserligen fortfarande något över Riksbankens egen prognos, men tycks ha påverkats uppåt av energiprisernas utveckling. När även energipriserna exkluderas från beräkningen landade den underliggande inflationen på 1,7 procent, vilket är betydligt lägre än marknadens förväntningar.

Den inbromsning av pristrycket som observerats under de senaste månaderna fortsätter därmed, vilket stödjer den ekonomiska återhämtning som förväntas under året. Januarisiffrorna är dock förenade med viss osäkerhet eftersom de innehåller metodförändringar i SCB:s beräkningsmodeller. Dessa justeringar kan påverka den rapporterade inflationen utan att det faktiska pristrycket i ekonomin egentligen förändrats.

Exakt hur dessa metodförändringar påverkar inflationsbilden, och vilka konsekvenser det får för tolkningen av inflationsutvecklingen under resten av året, kommer att klargöras först när de fullständiga siffrorna publiceras om några veckor.

För Riksbanken innebär den senaste inflationsutvecklingen att sannolikheten för en kommande räntesänkning har ökat markant. Diskussionen om räntesänkningar intensifierades redan i slutet av förra året, något som också framgick av protokollet från Riksbankens januarimöte. Där framkom att ledamoten Per Jansson redan då övervägde att rösta för en räntesänkning, medan flera andra direktionsledamöter uppvisade större öppenhet för denna möjlighet än vid tidigare möten.

Frågan är om den aktuella inflationsrapporten är tillräcklig för att Riksbankens direktion ska besluta om en räntesänkning redan vid nästa penningpolitiska möte i mars. Bedömare menar att det sannolikt behövs ytterligare tecken på att inflationen fortsätter att falla tillbaka innan ett sådant beslut fattas. Ett exempel på en sådan faktor skulle kunna vara en fortsatt förstärkning av den svenska kronan.

Med tanke på det osäkra ekonomiska läget i omvärlden, med geopolitiska spänningar och osäkerhet kring den globala tillväxten, är det svårt att med säkerhet förutspå Riksbankens agerande. Mycket talar dock för att en första räntesänkning kan komma före sommaren, vilket skulle innebära ett betydande skifte i penningpolitiken efter en period av aggressiva räntehöjningar.

Den sjunkande inflationen är positiv för hushållens köpkraft som under lång tid pressats av höga priser på konsumtionsvaror och tjänster. Särskilt livsmedels- och energipriserna har påverkat många svenskars privatekonomi, och en normalisering av inflationstakten skulle förbättra det ekonomiska läget för många.

För näringslivet innebär den dämpade inflationen minskad osäkerhet kring kostnadsläget, vilket underlättar investeringsbeslut och långsiktig planering. Samtidigt kan en för snabb disinflation skapa andra utmaningar, särskilt för företag som räknat med fortsatta prishöjningar i sina affärsmodeller.

Den kommande perioden blir avgörande för att bedöma om inflationsnedgången är bestående eller om nya prisökningar kan blossa upp igen, något som skulle försvåra Riksbankens beslut om framtida räntesänkningar.