Nytt uppsving för fritidshusbyggande i fjällen efter pandemin

När coronapandemin slog till sökte sig svenskarna ut i naturen, vilket ledde till en explosion av bygglovsansökningar för fritidsbostäder i landets fjällkommuner. Efter den initiala rusningen kom dock en kraftig nedgång. Nu visar färska siffror att trenden åter pekar uppåt, särskilt i Sälenområdet.

I Sälens liftnära områden har en dramatisk förändring skett de senaste åren. Från att ha omfattat hela 568 fritidslägenheter och hus 2021, sjönk antalet beviljade bygglov till endast 37 stycken 2024. Förra året vände dock siffrorna uppåt igen med 181 beviljade bostäder.

Erik Bloemer, chef för miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen på Malung-Sälens kommun, ser flera förklaringar till uppgången:

”Det hänger väl ihop med en allmän ljusning i ekonomin. Men också med att det satsas mycket pengar på fjällområdet. Det har varit ett bra tryck med intressenter som velat göra olika saker,” förklarar Bloemer.

Han lyfter även fram kommunens engagemang i att stärka infrastrukturen, bland annat genom politiska visioner om en järnväg upp till Sälenområdet, som en bidragande faktor till det ökade intresset.

I Åre kommun är uppgången mer modest. Under 2025 inkom 61 bygglovsansökningar för fritidshus, en liten ökning från de cirka 55 ärenden per år som registrerades under 2024 och 2023. Som jämförelse var antalet 90 ärenden under 2022. Dessa siffror är dock inte helt jämförbara med Sälens, då de endast avser enskilda fritidshus och inte innefattar bostadsrätter avsedda för fritidsboende.

I kontrast till den positiva utvecklingen i Sälen och Åre visar Vemdalsskalet en nedåtgående trend. Här beviljades endast åtta bygglov för fritidshus 2025, jämfört med tio stycken 2024 – en markant skillnad mot de 94 fritidshus som fick grönt ljus under toppåret 2021.

”Det snabba svaret är att det beror på konjunkturen. Folk avvaktar,” säger Annika Renman, chef för miljö- och byggavdelningen på Bergs och Härjedalens kommuner.

Renman betonar dock att det låga byggandet bör ses i ett större perspektiv. Hon menar att avmattningen delvis beror på den intensiva byggnationstakten under tidigare år.

”Jag tror att det är ett slags sund eftertanke om att man behöver en paus för att hinna ikapp,” förklarar hon. ”Det har varit en snabb exploatering, och det finns en del infrastrukturella frågor som har behövt falla på plats och som nu är på väg att lösas.”

Den markanta ökningen av fritidshusbyggande under pandemin ställde höga krav på kommunernas infrastruktur, vilket nu kräver eftertanke och planering för att säkerställa hållbar utveckling i fjällområdena.

Ljuspunkten för byggsektorn är att prognoserna pekar på en generell återhämtning under innevarande år. Renman är dock försiktig i sina förutsägelser:

”Vi räknar med att det kommer komma igång långsamt igen, men inte att det ska bli någon sådan akut topp som under pandemin,” säger hon.

Utvecklingen av fritidshusmarknaden i fjällområdena speglar i mångt och mycket den nationella ekonomiska situationen, men påverkas också av lokala faktorer som infrastruktursatsningar och kommunala initiativ. För potentiella köpare och investerare tyder den aktuella utvecklingen på att marknaden nu befinner sig i en mer stabil återhämtningsfas efter pandemins extrema svängningar.