Flytten av Kiruna: ”Aldrig att det går på tio år”

Statliga gruvjätten LKAB planerar en dramatisk expansion av malmbrytningen i Kiruna med hela 50 procent, en utveckling som skakar om den arktiska gruvstaden i grunden. I september kom det överraskande beskedet som få hade kunnat förutse – två tredjedelar av staden måste rivas för att ge plats åt den utökade gruvverksamheten. Beskedet har skapat stor oro bland invånarna, då ingen ännu kan ge konkreta besked om var de nya bostäderna ska uppföras.

Expansionen drivs av flera faktorer, där EU:s påtryckningar om att öka utvinningen av sällsynta jordartsmetaller spelar en avgörande roll. Dessa metaller är kritiska komponenter i modern teknologi, från smartphones till vindkraftverk och elbilar, och efterfrågan på världsmarknaden har ökat dramatiskt de senaste åren. Europas beroende av import från främst Kina har gjort frågan geopolitiskt känslig och strategiskt viktig.

För Kiruna är detta bara den senaste omgången i stadens historia av att förflyttas på grund av gruvdrift. Den pågående stadsomvandlingen, där delar av centrum redan flyttats österut, har nu komplicerats ytterligare av de nya planerna. LKAB:s tidsplan, som anger att förändringarna ska genomföras inom tio år, beskrivs av både kommunala företrädare och stadsplaneringsexperter som orealistisk.

”Vi talar om en enorm logistisk utmaning där infrastruktur, bostäder och kommersiella fastigheter måste rivas och återuppbyggas på ett sätt som bevarar stadens identitet och funktionalitet,” säger en källa inom kommunen som vill förbli anonym. ”Tio år är en extremt optimistisk uppskattning.”

Osäkerheten kring var de nya bostäderna ska uppföras har skapat frustration bland invånarna. Kommunen och LKAB har ännu inte presenterat konkreta planer för nya bostadsområden, vilket skapar oro för bostadsbrist och stigande fastighetspriser. Flera lokala politiker och näringslivsföreträdare har efterlyst tydligare besked om tidplaner och lokaliseringsalternativ.

Den planerade expansionen representerar en av de största industriinvesteringarna i Sveriges moderna historia. För LKAB innebär det en möjlighet att stärka sin position på den globala järnmalmsmarknaden samtidigt som företaget diversifierar sin verksamhet genom satsningen på jordartsmetaller. Företaget har tidigare meddelat att de avser investera flera miljarder kronor i teknik för att utvinna dessa värdefulla material ur gruvavfall.

Från kommunalt håll har man börjat höja rösten om behovet av statligt stöd för att hantera den massiva samhällsomvandlingen. Liknande röster har hörts från civilsamhället och näringslivet.

”Det här är inte bara en fråga för Kiruna kommun att lösa,” säger en representant för det lokala näringslivet. ”Staten måste ta ansvar när nationella och europeiska intressen driver på en förändring av den här magnituden. Vi talar om en omvandling som påverkar tusentals människors liv och framtid.”

Kritiker menar att beslutsprocessen kring expansionen har präglats av bristande transparens och otillräcklig hänsyn till sociala konsekvenser. Förespråkare för projektet betonar å andra sidan de ekonomiska fördelarna i form av arbetstillfällen och tillväxt, inte bara för Kiruna utan för hela regionen.

Särskilt komplex blir frågan om samernas rättigheter och rennäringen, som redan påverkats av den befintliga gruvindustrin. Flera samebyar har uttryckt oro för att den utökade verksamheten kommer att ytterligare begränsa deras möjligheter till traditionell renskötsel.

Trots utmaningarna finns ett brett erkännande av att Europas behov av att säkra tillgången till kritiska råvaror är reellt och brådskande. I en värld där teknologisk utveckling och grön omställning driver efterfrågan, står Kiruna och LKAB i centrum för en strategisk industripolitisk satsning.

Kommunalrådet i Kiruna har utlovat fler informationsmöten och ökat medborgardialog under de kommande månaderna. Under tiden fortsätter LKAB sina tekniska och geologiska undersökningar för att förbereda expansionen.