Västra Götalands akuta effektbrist och potentiella lösningar
Västra Götaland står inför en akut effektbrist i sitt elnät, en situation som förväntas bestå fram till minst 2031. Svenska Kraftnäts utbyggnad av det nationella transmissionsnätet, en långsiktig lösning på problemet, beräknas inte vara färdigställd förrän om sex till sju år. Under denna mellanperiod krävs lokala resurser för att balansera systemet och möta den ökande efterfrågan på el, särskilt från energikrävande industrier i Stenungsund och Göteborg. Företag i regionen har redan väntat i åratal på besked om framtida elleveranser, vilket hämmar investeringar i grön omställning och skapar en allvarlig situation för regionens ekonomi.
För att adressera den akuta effektbristen har Svenska Kraftnät, Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen gemensamt identifierat behovet av att nästan fördubbla den tillgängliga elen i länet fram till 2030. Rapporten föreslår bland annat gasturbiner och utökad kraftvärme som tillfälliga lösningar för att hantera effekttoppar under perioder med hög belastning. Drivna med förnybara bränslen skulle dessa lösningar kunna bidra till att överbrygga gapet fram till att det nationella nätet är utbyggt. En central fråga har varit finansieringen av dessa nödlösningar. Medan Göteborg Energi förespråkar en traditionell investeringsmodell där kostnaderna fördelas över alla elkunder, anser Svenska Kraftnät att de som direkt efterfrågar den extra effekten bör bära kostnaden.
Ett nytt upplägg presenterades nyligen av Svenska Kraftnät och Vattenfall Eldistribution, där lokala elproducenter, inklusive Göteborg Energi, erbjuds att delta i en upphandling. Genom upphandlingen förbinder sig producenterna att leverera extra effekt inom två till fyra år. Processen inleds med en två månader lång dialogperiod, följt av upphandlingar och avtalsskrivning under resten av året. Vattenfall Eldistribution uppskattar att ytterligare 200-300 megawatt effekt behövs i Västra Götaland för att möta efterfrågan innan det ordinarie nätet är på plats. Denna nya modell, kallad "kapacitetsåtgärd", bygger på att de enskilda kunderna är villiga att betala för den extra kapaciteten. Konceptet är tänkt att testa i Västra Götaland som ett pilotprojekt och kan potentiellt tillämpas i andra regioner med liknande utmaningar.
För att säkerställa snabb respons på effektbehov fokuserar upphandlingen på resurser som kan aktiveras inom cirka 15 minuter. Gasturbiner är en möjlig lösning, men även batterilager och möjligheten för stora elförbrukare att snabbt minska sin förbrukning är av intresse. Svenska Kraftnät motiverar beslutet att lägga kostnaden på de anslutande parterna med hänvisning till ellagen och elmarknadsförordningen. Det juridiska ramverket pekar mot att den anslutande parten bör bära kostnaden för att säkerställa tillräcklig kapacitet.
I Västsverige har diskussionen kring gasturbiner som en tillfällig lösning pågått en tid. Flera platser har pekats ut som potentiella lägen för gasturbiner, inklusive Ryaverket i Göteborg, där det redan finns gasturbiner och ytterligare kapacitet planeras, Arendal i Stenungsund med sitt vilande kraftverk i bergrum från Kalla kriget, och Timmersdala mellan Skara och Skövde. Dessa strategiska placeringar skulle kunna bidra till att förstärka elleveransen i regionen och möta den ökande efterfrågan.
Det är viktigt att notera att gasturbiner, även om de drivs med förnybara bränslen, inte anses vara en långsiktig lösning på effektbristen. De ses snarare som en nödlösning för att överbrygga gapet fram till att det nationella transmissionsnätet är utbyggt. Batterilager erbjuder en annan potentiell lösning, men kostnaden för att bygga ut tillräcklig kapacitet kan vara hög. En kombination av olika lösningar, inklusive gasturbiner, batterilager och efterfrågeflexibilitet, kan vara den mest effektiva strategin för att hantera den akuta effektbristen i Västra Götaland.
Slutligen är det värt att påpeka att effektbristen i Västra Götaland är en del av en större nationell utmaning. Svenska Kraftnäts utbyggnad av transmissionsnätet är avgörande för att säkerställa en stabil och tillförlitlig elleverans i hela landet. Fram till dess att utbyggnaden är färdigställd krävs innovativa och flexibla lösningar för att hantera lokala effektbrister och säkerställa att industrin och samhället kan fortsätta att fungera. Samarbete mellan myndigheter, näringsliv och elkunder är avgörande för att hitta hållbara lösningar på kort och lång sikt.
