”Fusion som dagens kärnkraft men utan nackdelar”

Fusionsenergi ses som framtidens kraftkälla med potential att revolutionera energimarknaden, enligt Pär Strand, biträdande professor i plasmafysik vid Chalmers tekniska högskola. Strand, som deltar i flera av världens största offentliga fusionsenergiprojekt, beskriver tekniken som ”solen på jorden” – med alla kärnkraftens fördelar men utan dess nackdelar.

”Fusion kan revolutionera energitillgången genom att vara ren, säker och tillgänglig,” förklarar Strand i en intervju. Han påpekar att den vetenskapliga förståelsen inte längre utgör det största hindret för teknologin.

”Vi vet hur plasmat fungerar. Nu handlar det om att optimera och bygga så att det blir ekonomiskt hållbart och kan konkurrera med andra energislag,” säger han.

Fusionsenergiutvecklingen har tagit fart de senaste åren, delvis på grund av missnöje med långsamma framsteg i det internationella samarbetsprojektet ITER. Detta har öppnat dörren för privata initiativ och nya statliga satsningar. I USA har företaget Commonwealth Fusion Systems redan tusentals anställda och en mångmiljardbudget för att bygga en fusionsreaktor.

Strand betonar vikten av att svenska företag engagerar sig i utvecklingsprocessen. ”Fusion håller på att gå från öppen forskning till projekt som ska leverera. Då måste vi få med industrin som tekniskt kan bygga saker och ting storskaligt längre fram. Inte bara att man väntar på att det finns en produkt utan faktiskt är med och utvecklar. Sverige är väldigt dåligt på det i dag.”

EU visar ett starkt engagemang för fusionsenergiforskning genom omfattande investeringar. Under Euratom-programmet 2021–2025 satsar EU cirka 1,3 miljarder euro på fusionsenergiforskning, vilket är mer än dubbelt så mycket som de 590 miljoner euro som avsätts för traditionell kärnkraft (fission) under samma period. Detta markerar en tydlig strategisk prioritering av fusion som framtidens energilösning inom EU.

I experimentreaktorn i Cadarache planeras väteplasma med en temperatur på hela 150 miljoner grader Celsius hållas på plats av extremt starka magnetfält. Anläggningen beräknas kunna användas i 20 år och representerar ett viktigt steg i den tekniska utvecklingen av fusionsenergi.

Trots de europeiska satsningarna är det dock amerikanska privata aktörer som verkar ligga i framkant. Företaget Helion Energy, med finansiering från bland andra OpenAI:s Sam Altman, har redan inlett förberedande byggarbeten för ett fusionskraftverk i delstaten Washington. Detta kraftverk ska enligt planerna leverera elektricitet till Microsofts datacenter senast 2028.

Den snabba utvecklingen av artificiell intelligens driver teknologijättarnas intresse för fusionsenergi. AI-teknikens växande energibehov gör att företag som Microsoft och Google aktivt söker nya, hållbara energikällor. Google har nyligen tecknat avtal med Commonwealth Fusion Systems om energileveranser från deras planerade fusionskraftverk i Virginia, USA, med förväntad produktionsstart någon gång på 2030-talet.

Fusionstekniken lovar att lösa flera av dagens energiutmaningar genom att erbjuda ren, säker och i princip obegränsad energi. Till skillnad från traditionell kärnkraft producerar fusion minimalt med långlivat radioaktivt avfall, och en reaktorhaveri skulle inte kunna orsaka en katastrofal kärnkraftsolycka. Dessutom är bränslet, främst väte, tillgängligt i stora mängder.

Med den accelererande utvecklingen inom både forskning och kommersiella tillämpningar står fusionsenergi nu på tröskeln till att gå från teoretisk möjlighet till praktisk verklighet. För Sverige handlar det nu om att säkra sin plats i denna utveckling genom ökat industriellt deltagande, för att inte hamna på efterkälken i den framvä