Dunkelflaute och Elpriskaos: En Svensk Analys
Luciaveckan 2023 inleddes med dramatiska elprisskillnader i Sverige. Medan södra Sverige betalade upp till åtta kronor per kilowattimme, kostade elen endast åtta ören i norr. Anledningen var en så kallad "dunkelflaute" i Tyskland, med vindstilla och mörker som ledde till akut elbrist. Tysklands vindkraftverk producerade endast 15% av det normala, och samtidigt var flera fossila reservkraftverk under reparation. Denna bristsituation påverkade hela den europeiska elmarknaden och ledde till extrema priser även i Sveriges södra delar. Veckan därpå stabiliserades priserna något, men månadens totala elkostnad förväntades ändå bli hög för konsumenterna.
Den enorma prisskillnaden mellan norra och södra Sverige beror på landets geografiska utformning och den ojämna fördelningen av elproduktion och -konsumtion. Södra Sverige konsumerar 80% av landets el men producerar bara hälften. Detta skapar flaskhalsar i elnätet när el transporteras från norr till söder. Sveriges elmarknad är uppdelad i fyra elområden, ett system som ursprungligen drevs igenom av Danmark. Tanken var att hantera flaskhalsarna och samtidigt ge dansk industri tillgång till billig svensk el. Systemet fungerar under normala förhållanden, men extrema situationer som "dunkelflaute" i Tyskland exponerar systemets brister och leder till orimliga prisskillnader inom Sverige.
Ironiskt nog kräver nu den svenska regeringen, genom energiminister Ebba Busch (KD), att Tyskland inför ett liknande system med uppdelade elområden. Tyskland utreder för närvarande en sådan uppdelning, då de också har en obalans mellan elproduktion och -konsumtion i olika delar av landet. En tysk uppdelning skulle potentiellt kunna gynna den svenska prisbilden. Busch har även öppnat för att återuppta planerna på Hansa Powerbridge, en kraftledning mellan södra Småland och norra Tyskland, ett projekt som stoppades tidigare under året. Detta skulle kunna förbättra elöverföringen och stabilisera priserna, men det återstår att se om projektet blir verklighet.
Norge upplevde ännu högre elpriser än Sverige under luciaveckan, vilket ledde till en hetsig debatt om landets elpolitik. Kritik riktas mot både befintliga och planerade utlandsförbindelser, särskilt mot Danmark. Elhandeln med Norge är en känslig fråga även för Danmark och EU, och en anonym EU-ambassadör beskrev frågan som central för relationen mellan Norge och EU. Situationen illustrerar de komplexa utmaningarna med gränsöverskridande elhandel och behovet av samarbetslösningar.
Paradoxalt nog bråkar nu norra Europas regeringar om elledningar som i teorin borde gynna alla inblandade. Sverige är en stor nettoexportör av el, men svenska konsumenter drar också nytta av billig vindkraft från grannländerna. Vid vissa tillfällen är Sverige helt beroende av elimport, och sammankopplade elnät fungerar som en viktig försäkring vid problem i den egna elproduktionen. Handel är generellt sett fördelaktigt, men de extrema prisfluktuationerna skapar problem och osäkerhet.
En föreslagen lösning på prisproblemet är att införa så kallade "Sverigepriser", en modell som bland annat förespråkas av Vänsterpartiet. Tanken är att frikoppla den svenska prissättningen från de dyrare exportmarknaderna. Det är dock osäkert om en sådan modell är genomförbar inom EU:s regelverk. Spanien och Portugal försökte nyligen separera sina elpriser från den europeiska marknaden, men EU-kommissionen avslog deras begäran. "Elnationalism" är inte tillåtet, men fenomenet växer ändå i styrka, drivet av de stora prisskillnaderna och den ökande osäkerheten på elmarknaden. Framtiden för den europeiska elmarknaden och den svenska prismodellen är oviss, men det står klart att nya lösningar behövs för att hantera de utmaningar som "dunkelflaute" och andra extrema händelser skapar.
