Tomelilla banar väg för hållbar utveckling med munkmodellen

Vad har storslagna metropoler som Amsterdam, Barcelona, Bryssel och Köpenhamn gemensamt med lilla Tomelilla i Skåne? Svaret ligger i ett revolutionerande ekonomiskt koncept som allt fler städer världen över anammar – munkmodellen. Över 50 städer, kommuner och regioner har nu börjat arbeta enligt principerna för denna modell som visar hur människors grundläggande behov kan tillgodoses utan att planetens gränser överskrids.

– Våra ekonomier är fortfarande tillväxtberoende, det är BNP som avgör ett lands framgång. Problemet med detta beroende är att vi hela tiden måste ha mer tillväxt, oavsett konsekvenserna, förklarar Kate Raworth, brittisk nationalekonom och skapare av munkmodellen, under sitt besök i Tomelilla.

Raworth menar att vi behöver ekonomier som får både människor och planeten att må bra, oavsett om de växer eller inte. Den existentiella frågan för höginkomstländer är hur vi kan bryta beroendet av evig tillväxt.

Tomelilla blev 2021 första svenska kommun att införa munkmodellen, ett initiativ som togs av verksamhetsutvecklaren Stefan Persson. Nu står kommunen värd för en internationell konferens med representanter från länder som Skottland, Malaysia och Elfenbenskusten – alla förenade i arbetet med munkmodellen.

– Det kommer cirka 40 internationella gäster. Det är bara andra gången vi träffas fysiskt, tidigare har vi mest träffats digitalt, berättar Persson.

Skola enligt nya principer

Ett av Tomelillas mest ambitiösa projekt är byggandet av en ny skola helt enligt munkmodellens principer. Det var politikerna i kommunen som tog initiativet.

– Utan munkmodellen hade det varit lätt att se den tekniska lösningen för sig, infrastrukturen för sig, för att slutligen glömma många viktiga sociala perspektiv, förklarar Persson.

För skolprojektet har Wingårdhs arkitekter och designbyrån When When anlitats för förstudien, medan Skanska nyligen kontrakterats som huvudentreprenör. Den nya skolan, som även omfattar en idrottshall, utemiljöer och mötesplatser för kommuninvånare, väntas stå färdig hösten 2029.

– Skanska, som normalt bygger skolor på ett mer traditionellt sätt, har visat ett enormt intresse för projektet, säger Persson.

Från anteckningsblock till global rörelse

Munkmodellens ursprung går tillbaka till tiden strax före klimatmötet COP 15 i Köpenhamn 2009. När professor Johan Rockström och Stockholm Resilience Center presenterade de nio planetära gränserna såg Kate Raworth att det sociala perspektivet saknades.

En snabb skiss i hennes anteckningsblock blev startpunkten – två koncentriska ringar där den yttre representerar planetära gränsvärden för klimatförändring, biologisk mångfald med mera, medan den inre ringen beskriver sociala mål inspirerade av FN:s globala hållbarhetsagenda. Området mellan ringarna – ”munken” – är där mänskligheten kan leva hållbart.

– Jag hade pluggat ekonomi på universitet och sett hur undervisningen missade att peka på de viktigaste aspekterna kring ett rättvist och hållbart liv. Så jag skrev en bok med syftet att ändra på hur ekonomi lärdes ut, berättar Raworth om sin bok ”Doughnut Economics” från 2017.

Ironiskt nog var det inte akademiska institutioner som först anammade hennes idéer, utan städer, kommuner och företag. Amsterdam blev först i Europa och malaysiska Ipoh först i Asien.

Konkreta åtgärder i Tomelilla

I Tomelilla har munkmodellen lett till flera konkreta förändringar. Asfalt i väggrenar har ersatts med regnbäddar för att minska översvämningsrisken, och nya cykelvägar har byggts.

– Att bygga cykelvägar har många fördelar, både lokalt och globalt. Förbättrad hälsa, minskade utsläpp och minskad import av såväl fossildrivna bilar som elbilar med insatsvaror som kobolt och litium från gruvor i länder med dåliga arbetsvillkor, förklarar Raworth.

Kommunen erbjuder även elever från årskurs 9 till gymnasiet ett ungdomskort som ger fri kollektivtrafik i hela Skåne, arbetar med att minska matsvinn och plastanvändning, samt utformar matsedlar efter säsongsråvaror för att minska transportavstånd.

På frågan om vilket munkmodellsprojekt som imponerar mest svarar Raworth utan att tveka: ”Tomelillas skolprojekt är en av de häftigaste sakerna som har hänt. De tar en skola, som är en byggnad, en plats, en utbildning, ett tankesätt och ett samhälle och istället för att fokusera på budgeten så fokuserar de på ambitionen och låter munkmodellen leda vägen.”

För denna skånska kommun med knappt 14 000 invånare har munkmodellen blivit både ett styrmedel och en vision för en hållbar framtid – ett exempel som visar att även små kommuner kan gå i spetsen för global förändring.