Hans släkt sitter på miljarderna och makten: ”Det är nyckeln till att lyckas”

Sverige genomgår stort arvsskifte inom landets mäktiga familjeföretag

Erik Stern blickar ut genom fönstret i det anrika Tändstickspalatset i Stockholm. Han får syn på en grupp människor samlade kring Carl Milles staty av jaktgudinnan Diana. På väggen bakom honom hänger ett porträtt av Ivan Kreuger, den legendariska affärsmannen som en gång byggde denna pampiga byggnad.

Kreuger, som byggde ett imperium på skulder, orsakade en ekonomisk kris 1932 när hans företagsimperium kollapsade. Flera av hans bolag, däribland Ericsson, hamnade med tiden i Wallenbergsfärens kontroll.

”Vi har nog både varit vänner och konkurrenter genom tiden. Min morfars far Ragnar Söderberg var gift med en Wallenbergare,” berättar Stern, som själv tillhör den sjätte generationen i familjen Söderberg.

Söderbergsfären är mest känd för sitt ägande i miljardkoncernen Ratos, som under senare år haft utmaningar på börsen. ”Vi började ju som stålgrossister 1866 men har förändrats mycket. Det är nyckeln till att lyckas, tillsammans med tur och skicklighet,” förklarar Stern.

I det historiska palatset arbetar han nu med nätverket Family Business Network, en organisation som hjälper familjeägda företag att hantera generationsskiften och ägarfrågor. Även om Statistiska centralbyrån saknar aktuella siffror över antalet familjeföretag i Sverige, representerade de för omkring tio år sedan ungefär en tredjedel av landets sysselsättning.

När dessa företag ska överlämnas till nästa generation står ofta både stora ekonomiska värden och starka känslor på spel. ”Det sker ofta när någon dör och familjen är i sorg. Samtidigt finns ett företag med massa anställda som ska drivas vidare och har man inte pratat om det innan blir det väldigt påfrestande,” säger Stern.

Utmaningen kompliceras ytterligare av skiftande värderingar mellan generationer. ”Babyboomgenerationen präglas ofta av plikt och att jobba hårt. De yngre generationerna tenderar att vara mer individualistiska och frågar sig vad de får ut av det.”

Stern själv gick inte den förväntade vägen direkt. ”Jag var väldigt politiskt intresserad och ville rädda världen. Då skulle man inte hålla på med näringsliv och investeringar,” berättar han och nämner sitt tidigare arbete som kampanjkoordinator åt Miljöpartiets Isabella Lövin.

Trots detta sitter han nu i styrelsen för gammelmorfar Ragnar Söderbergs forskningsstiftelse. ”Jag har växt upp och börjat förstå hur världen fungerar. Mitt intresse för min släkts göranden och icke-göranden ökade hos mig.”

Diskussioner om arv och förmögenheter kan vara känsliga i Sverige. Stern medger att han själv var nervös inför att berätta för sin blivande fru om sin ekonomiska situation. Han är medveten om sin privilegierade position och den kritik som riktas mot koncentrationen av makt och rikedom hos ett fåtal familjer.

”Jag är själv ganska oklar med vilken makt jag har och försöker vara en god vän, make, pappa och medborgare. Jag arbetar för att våra medlemmar ska bli de bästa ägarna de kan bli,” säger han.

Enligt SCB har inkomstskillnaderna i Sverige ökat under senare år, främst på grund av ökade kapitalinkomster bland de rikaste. Trots detta är både arvs- och förmögenhetsskatten avskaffade sedan många år tillbaka.

Stern tillhör dem som anser att arvskatten hämmade företagandet. ”Framgångsrika entreprenörer och familjer kan bli väldigt förmögna, absolut. Men det stora värdet är ofta själva företaget och då kan man tvingas sälja hela eller delar av det för att betala skatten,” förklarar han.

Samtidigt erkänner han att svenska familjeföretag har en historia av effektiv skatteplanering. ”Det finns inbyggt och det ger konsekvenser, ofta ganska negativa. Men visst planerades runt den förra arvsskatten, inte sällan så att de riktigt rika slapp betala och de som hade mindre fick betala mer.”

Ett gammalt talesätt säger att den första generationen förvärvar, den andra ärver och den tredje fördärvar företaget. Stern menar att detta delvis stämmer. ”Den gängse meningen är att de är bortskämda och lata, men det är i regel få bolag som blir över 90 år. Det måste till förändring för att överleva.”

I de fall där viljan eller kompetensen saknas kan det vara bättre att lämna över till en annan ägare, men Stern betonar att det spelar roll vem som äger bolagen eftersom det påverkar hur de kommer att drivas framöver. Han uttrycker oro över att familjeföretag säljs utomlands eller köps upp av riskkapitalbolag, vilket kan förändra synen på avkastning, investeringar och hantering av anställda.

Family Business Network, som grundades för över 30 år sedan, samlar cirka 190 familjeföretag och erbjuder utbildning, nätverk och handledning i processer kopplade till ägande, styrning och generationsskiften. Bland initiativtagarna finns framstående företrädare som Hans-Jakob Bonnier och Antonia Ax:son Johnson.