Här blir 9 av 10 ungdomar drogfria

Svenska ungdomar får hjälp att bryta drogmissbruk på Mini Maria

I centrala Stockholm, på Rosenlundsgatan 44B, finns en verksamhet som gjort skillnad för hundratals unga med alkohol- och drogproblem. Mini Maria Stockholm är en specialistenhet där socialsekreterare arbetar tillsammans med sjuksköterskor, psykologer och läkare för att hjälpa ungdomar att bli drogfria.

Ungdomarna kommer hit via olika vägar – genom remisser från socialtjänsten i stadsdelarna, via akutmottagningen på S:t Görans sjukhus, eller i allt högre utsträckning direkt genom föräldrar som söker hjälp för sina barn.

– Att föräldrar tar direktkontakt med oss är en utveckling som vi önskat se. Vi vill att ungdomar ska kunna komma hit tidigare utan att behöva gå via socialtjänsten för att söka vård, säger Caroline Malmstedt, socialsekreterare på Mini Maria sedan 2015.

När en ungdom kommer till Mini Maria genomförs först en omfattande kartläggning där både den psykosociala situationen och missbruksproblematiken analyseras. Detta görs av ett tvärvetenskapligt team bestående av socionomer och antingen en psykolog eller sjuksköterska.

– Vi utgår alltid från individen och familjen när vi gör vår bedömning. Vi tittar på allt från samsjuklighet och substansbruk till den psykosociala situationen, vilket lite förenklat är familjesituationen, förklarar Malmstedt.

De ungdomar som kommer till Mini Maria har ofta komplexa utmaningar i sina liv. Statistiken visar att cirka 60 procent har stora svårigheter i skolan, en fjärdedel är inte behöriga till gymnasiet efter grundskolan, och runt 30 procent har neuropsykiatriska diagnoser. Många kommer från problematiska hemförhållanden och har upplevt våld.

Ett viktigt inslag i verksamheten är föräldrasamtalen, där vårdnadshavare får möjlighet att prata öppet om sin oro. De får även information om den aktuella drogen – idag främst cannabis – och konkreta råd kring gränssättning och kommunikation med sitt barn.

Efter den inledande bedömningen påbörjas en individuellt anpassad behandling där ungdomarna vanligtvis besöker Mini Maria en gång i veckan. Besökstiderna anpassas efter skolschemat, eftersom utbildning anses vara den starkaste skyddsfaktorn mot fortsatt missbruk.

– Om det finns behov av stöd flera gånger i veckan kan vi erbjuda det, men oftast räcker det med en gång i veckan. Vilka av oss som är involverade beror helt på behoven i det individuella fallet, säger Malmstedt.

En vanlig behandlingsform är Acra (Adolescent community reinforcement approach), en Socialstyrelsen-rekommenderad metod baserad på kognitiv beteendeterapi. Programmet omfattar cirka tolv sessioner under tre månader och syftar till livsstilsförändringar genom att stärka positiva sociala sammanhang och kommunikationsfärdigheter.

Även om behandlingen på Mini Maria bygger på frivillighet är inte alla ungdomar motiverade när de först kommer dit. En avgörande del av arbetet handlar därför om att skapa förtroende.

– Vi bygger mycket av tilliten genom vårt förhållningssätt. Vi använder MI, motiverande samtal, som stärker individens egen inre motivation till förändring. Det är ett icke-dömande förhållningssätt där vi är nyfikna, ställer öppna frågor och är tydliga. Ungdomarna får uttrycka ilska och ledsamhet, men vi står kvar, förklarar Malmstedt.

Resultaten talar för sig själva. Hela 90 procent av ungdomarna som behandlades under 2025 för problematiskt narkotikabruk var drogfria vid avslutad behandling. För alkoholmissbruk var siffran ännu högre – 94 procent. Vid uppföljningen tre månader senare kvarstod de positiva resultaten i motsvarande omfattning för både flickor och pojkar.

Mini Maria har en lång historia i Stockholm. Verksamheten har sina rötter i Maria Ungdom, som startades redan 1966 vid Maria sjukhus på initiativ av Stockholms stad. Idag finns liknande mottagningar i flera delar av landet, alla med fokus på att hjälpa ungdomar upp till 20 år med alkohol- eller drogrelaterade problem.

Parallellt med Mini Marias framgångar rapporteras det om rekordstora narkotikabeslag i samhället, samtidigt som statistiken visar att ungas alkohol- och drogkonsumtion generellt fortsätter att minska – en intressant paradox i det svenska samhället.