HD ska pröva Trumps tullar – miljarder på spel

I väntan på högsta domstolens beslut – tusentals amerikanska företag håller andan

Mer än 1 000 amerikanska företag väntar spänt på ett avgörande beslut från USA:s högsta domstol. Bland de företag som driver ärendet finns välkända namn som sportjättarna Reebok och Puma samt däcktillverkaren Goodyear. De har begärt ekonomisk ersättning för de omfattande tullar som infördes under Donald Trumps presidentskap förra året, i samband med vad som då kallades för ”Befrielsedagen”.

– Bakgrunden är att Donald Trump ville gå väldigt snabbt fram och väldigt generellt med tullar. Då valde han att ta till en lag som inte tidigare har använts i det här syftet, förklarar Elisabet Kopelman, USA-ekonom på SEB, i en kommentar till TT.

Frågan har redan behandlats i lägre instanser där företagen har fått rätt. Nu har ärendet nått hela vägen till Högsta domstolen. Trump själv har uttryckt stark oro över utgången och beskrivit ett eventuellt nederlag som ”en nationell säkerhetskatastrof”.

– De argument som har kommit från administrationen är att det är väldigt viktigt av statsfinansiella skäl och att det kommer att äventyra den finanspolitiska stabiliteten i USA om man tvingas betala tillbaka de här pengarna, påpekar Kopelman.

De ekonomiska konsekvenserna skulle kunna bli enorma. Enligt nyhetsbyrån Reuters riskerar USA att behöva återbetala över 150 miljarder dollar om domstolen förklarar tullarna olagliga. Det motsvarar mer än 1 500 miljarder svenska kronor och skulle utgöra ett betydande hårt slag mot statskassan.

För Trump personligen skulle ett negativt utslag innebära ett gigantiskt prestigenederlag. Tullpolitiken har varit en central del i hans ekonomiska strategi och ett av hans mest framträdande politiska verktyg. Trots detta tror Elisabet Kopelman inte att en eventuell förlust i domstolen skulle betyda slutet för Trumps tullambitioner.

– Man är uppenbarligen förberedd på att det kan bli så och har sagt att man har alternativ, säger hon.

Enligt brittiska Financial Times, som har talat med diplomater och handelsjurister, ska Trump redan ha en plan B redo. Han uppges vara beredd att lansera en helt ny tullvåg, men denna gång baserad på alternativ lagstiftning för att kringgå eventuella juridiska hinder som högsta domstolen kan komma att fastställa.

Kopelman lyfter fram ett konkret exempel på en sådan alternativ väg. – Med en paragraf som handlar om bytesbalanskris som basis kan man utfärda tullar på max upp till 15 procent under maximalt 150 dagar för att hantera stora och allvarliga underskott i USA:s bytesbalans, förklarar hon.

Det är dock inte säkert att högsta domstolens beslut blir ett entydigt ja eller nej. USA:s finansminister Scott Bessent har uttryckt förväntningar om ett mer nyanserat utslag – vad han beskriver som en ”mischmasch” av olika ställningstaganden. Domstolen skulle exempelvis kunna godkänna vissa delar av tullpolitiken men underkänna andra.

Det är inte heller garanterat att ett domslut kommer redan i dag. USA:s högsta domstol meddelar aldrig i förväg exakt vilka beslut som ska offentliggöras, utan tillkännager endast att domar är möjliga vid så kallade ”yttrandedagar”.

Oavsett utgången kommer beslutet att få långtgående konsekvenser för amerikanskt näringsliv och global handel. De berörda företagen, som inkluderar allt från små tillverkare till multinationella jättar, har investerat betydande resurser i denna juridiska strid. För många handlar det inte bara om de ekonomiska konsekvenserna utan också om principiella frågor kring presidentens befogenheter och gränserna för exekutiv makt i handelspolitiken.

Tullstriden är också en del av ett större mönster av spänningar i den globala handeln, där protektionism har fått ökat utrymme de senaste åren. En eventuell fortsatt tullpolitik från USA:s sida skulle sannolikt leda till motåtgärder från handelspartners och ytterligare fördjupa de handelskonflikter som redan präglar världsekonomin.