Sveriges framtida kompetensförsörjning: En utmaning och en möjlighet
Sveriges demografiska landskap förändras i snabb takt. År 2033 beräknas antalet utlandsfödda i åldern 20-66 år uppgå till över 1,8 miljoner, enligt en rapport från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Detta innebär att nästan var tredje arbetande person kommer att vara utrikesfödd, en historiskt hög siffra. Ändå, enligt rapporten, som baseras på befolkningens sammansättning, behövs ytterligare tillskott av utländsk arbetskraft för att upprätthålla välfärdssystemet. Denna trend bekräftas även av andra rapporter, bland annat från Svenskt Näringsliv, som pekar på ett växande behov av utländsk kompetens. Forskaren Tobias Hübinette betonar invandrarnas avgörande roll på arbetsmarknaden och poängterar att utrikes födda och andra generationens invandrare om åtta år kommer att utgöra mer än hälften av den tillgängliga arbetskraften. Denna dramatiska förändring, i kombination med den omvända befolkningspyramiden med sjunkande födelsetal, utgör en betydande utmaning för samhällsplanerare.
Redan idag utgör utrikes födda en väsentlig del av personalstyrkan inom välfärden, med mer än en tredjedel av undersköterskorna och majoriteten av vårdbiträdena som har utländsk bakgrund. Under de kommande tio åren väntas cirka 340 000 anställda inom välfärden gå i pension, vilket motsvarar den så kallade babyboom-generationen. Samtidigt förväntas gruppen 85 år och äldre öka med 60 procent fram till 2033. För att möta det ökade vårdbehovet krävs ytterligare 65 000 tjänster enbart inom äldreomsorgen. Bodil Umegård, chef på SKR:s arbetsgivarpolitiska avdelning, menar att det inte är möjligt att lösa detta behov enbart genom utbildning, då det inte kommer att finnas tillräckligt många att rekrytera. Kompetensbristen kommer att påverka kommuner olika, men i sex av tio kommuner minskar antalet personer i arbetsför ålder, vilket ytterligare förvärrar situationen.
Umeå kommun är ett exempel på en kommun som redan idag upplever en akut brist på vårdpersonal. Rebecca Andersson, HR-chef inom äldreomsorgen i Umeå, vittnar om svårigheterna med personalförsörjningen och menar att de skärpta reglerna för arbetskraftsinvandring förvärrar situationen. Hon beskriver hur kommunen har förlorat personal som inte längre uppfyller de höjda kraven för arbetstillstånd, vilket leder till luckor i verksamheten. Varje ny anställning skapar ofta en ny vakans någon annanstans, vilket skapar en ond cirkel. Företagen delar SKR:s uppfattning om det ökade behovet av utländsk arbetskraft, och Svenskt Näringslivs kompetensexpert Amelie Berg understryker vikten av fler arbetskraftsinvandrare. Med sjunkande födelsetal förväntas vissa jobb inom offentlig sektor minska, medan behovet av undersköterskor och vårdbiträden tvärtom kommer att öka betydligt.
SKR-rapporten betonar vikten av att arbetsgivare anammar ny teknik och effektivare arbetssätt. Omställning och vidareutbildning av befintlig personal kommer att bli allt viktigare, men enligt rapporten behövs ändå ett kontinuerligt inflöde av nya medarbetare, särskilt utrikes födda. Bodil Umegård poängterar att arbetsmiljön inom vården måste förbättras för att minska sjukfrånvaron och uppmuntra fler att arbeta heltid och längre upp i åren. Rapporten belyser också att stora grupper saknar förutsättningar för att komma in på arbetsmarknaden. Nästan hälften av den sysselsatta fram till 2033 förväntas komma från unga och äldre, som traditionellt har en svagare ställning på arbetsmarknaden. Dessutom finns en stor grupp arbetslösa utomeuropeiska invandrare som utgör en outnyttjad resurs.
De skärpta reglerna för arbetskraftsinvandring, som bland annat innebär ett höjt lönegolv på 35 600 kronor för 2025, försvårar rekryteringen av utländsk arbetskraft. Detta skapar problem för kommuner och företag som är beroende av utländsk kompetens för att fylla vakanser. Samtidigt minskar födelsetalen i Sverige och har aldrig varit så låga som nu, med 1,45 barn per kvinna. Denna nedåtgående trend, som pågått sedan 2010, i kombination med den växande gruppen äldre personer, ställer stora krav på välfärdssystemet. År 2033 förväntas antalet personer över 85 år vara 60 procent högre än idag.
Sammanfattningsvis står Sverige inför en komplex utmaning när det gäller kompetensförsörjning. Den demografiska utvecklingen, med sjunkande födelsetal och en åldrande befolkning, i kombination med ett ökat behov av välfärdstjänster, kräver nya lösningar. Utrikes födda spelar en avgörande roll i att fylla behovet av arbetskraft, men skärpta regler för arbetskraftsinvandring försvårar situationen. Det är viktigt att hitta strategier för att attrahera och integrera utländsk kompetens, samtidigt som man stärker arbetsmiljön och skapar förutsättningar för fler att komma in på arbetsmarknaden. Framtidens välfärdssystem kräver ett helhetsperspektiv och en ökad förståelse för de demografiska förändringarna och deras konsekvenser.
