”Jag vill klättra snabbare i karriären – hur gör jag?”

I det moderna arbetslivet kan karriärutveckling ibland kännas som en svårnavigerad terräng, särskilt inom den statliga sektorn. En ung statstjänsteman upplever just nu denna frustration när hans ambitioner att klättra på karriärstegen möts av tystnad, trots upprepade ansökningar till nya tjänster.

Mannen, som ännu inte fyllt 30 år, uttrycker en växande oro över att hans karriär redan kan ha stagnerat. Situationen väcker frågor om hur man effektivt kan navigera inom den offentliga sektorns ibland rigida strukturer för att skapa professionell utveckling.

”Det är en utmaning som många unga tjänstemän ställs inför idag,” förklarar karriärexperten Filip Strömbäck, som regelbundet handleder personer i liknande situationer. ”Statliga myndigheter har ofta standardiserade rekryteringsprocesser som kan upplevas som opersonliga och långsamma.”

Enligt Arbetsgivarverkets statistik har rörligheten mellan olika statliga myndigheter faktiskt ökat under de senaste åren, men konkurrensen om attraktiva tjänster har samtidigt skärpts. Detta skapar ett klimat där många kvalificerade sökande kan mötas av tystnad när de försöker ta nästa steg i karriären.

”När man inte ens får ett svar på sina ansökningar kan det vara särskilt nedslående,” fortsätter Strömbäck. ”Men det betyder inte nödvändigtvis att det är något fel på den sökandes meriter eller kompetens. Rekryteringsprocesserna hanterar ibland hundratals ansökningar till attraktiva tjänster.”

För att bryta dödläget rekommenderar experter flera alternativa strategier. En väg framåt kan vara att aktivt bygga professionella nätverk inom statsförvaltningen. Informella kontakter kan ge insikter om kommande tjänster innan de utannonseras och ibland även leda till rekommendationer från personer som redan arbetar inom målorganisationen.

”Nätverkande är fortfarande underskattat inom den offentliga sektorn,” säger Anna Pettersson, tidigare HR-chef vid en större statlig myndighet. ”Många tror att formella meriter är allt som räknas, men personliga kontakter kan öppna dörrar som annars förblir stängda.”

En annan strategi kan vara att söka sig till specialiserade kompetensutvecklingsprogram inom den egna myndigheten. Flera statliga arbetsgivare erbjuder idag interna talangprogram eller projektledarutbildningar som kan skapa nya karriärvägar.

”Det är ofta lättare att växa inom den organisation där man redan är etablerad,” förklarar Strömbäck. ”Genom att visa engagemang och ta på sig nya ansvarsområden kan man bygga ett gott rykte som sedan kan bli en språngbräda till mer seniora positioner.”

Statistik från Statskontoret visar att intern rörlighet ofta är en mer framgångsrik väg till befordran än att söka tjänster vid helt nya myndigheter. Under 2022 tillsattes närmare 40 procent av alla chefstjänster inom staten genom interna rekryteringar.

För yngre tjänstemän kan det också vara värdefullt att vidga perspektivet och överväga erfarenheter från den privata sektorn eller internationella organisationer. Kombinationen av offentlig och privat erfarenhet kan senare göra en kandidat särskilt attraktiv för högre befattningar inom statsförvaltningen.

”Att röra sig mellan sektorerna var tidigare ovanligt, men ses idag som allt mer värdefullt,” säger Pettersson. ”Det ger en bredare förståelse och nya perspektiv som kan vara avgörande för framtidens ledarskap inom offentlig sektor.”

För den unga statstjänstemannen finns alltså flera möjliga vägar framåt, även om de traditionella ansökningsprocesserna för tillfället inte ger resultat. Experterna är överens om att en kombination av strategiskt nätverkande, kontinuerlig kompetensutveckling och tålamod ofta är nyckeln till framgång.

”Karriärutveckling är sällan linjär,” avslutar Strömbäck. ”Det som kan kännas som en stagnation vid 30 års ålder kan mycket väl vara en period av förberedelse inför ett betydande kliv framåt. Det viktigaste är att fortsätta utvecklas och bygga relationer, även när de formella ansökningarna inte leder någonstans just nu.”