Karin och Lucas har byggt på huset i 35 år

Från ett anspråkslöst boende till en ståtlig tornvilla – en renovering utan slut

I över tre decennier har paret Karin och Lucas Orve ägnat sig åt ett ständigt pågående byggprojekt som förvandlat en enkel stuga till en imponerande villa med ett särpräglat torn. Deras resa illustrerar den hängivenhet och tålamod som krävs för omfattande husrenoveringar, där gränsen mellan projekt och livsstil ofta suddas ut.

Det hela började i början av 1990-talet när paret förvärvade fastigheten. Vad som då var en anspråkslös stuga har genom årens lopp genomgått en remarkabel metamorfos. Det mest iögonfallande tillskottet är utan tvekan tornet som nu pryder villan och ger den en distinkt karaktär i grannskapet.

”Vi hade egentligen inga storskaliga planer när vi började,” berättar Karin. ”Men ett projekt ledde till ett annat, och plötsligt hade vi ritningar på utbyggnader som vi inte ens hade kunnat föreställa oss från början.”

Det unika med parets renovering är att de genomfört nästan allt arbete på egen hand, utan att anlita professionella hantverkare. Lucas, som har ett naturligt handlag med verktyg, har lärt sig olika hantverkstekniker under resans gång.

”Jag hade grundläggande kunskaper i snickeri när vi började, men allt det mer avancerade – rördragning, el, murning – det har jag lärt mig genom praktisk erfarenhet och många timmar med instruktionsböcker,” förklarar han.

Renoveringsmarknaden i Sverige har upplevt ett uppsving under de senaste decennierna. Enligt Statistiska Centralbyrån investerar svenska hushåll årligen miljardbelopp i ombyggnader och renoveringar. Trenden med ”gör-det-själv” har förstärkts ytterligare genom tillgången till instruktionsvideor på nätet och populära TV-program om husrenovering.

Arkitekturhistorikern Maria Lundgren vid Uppsala universitet pekar på ett intressant fenomen: ”Det finns en tradition i Sverige att ständigt förändra och förbättra sitt boende. Det handlar inte bara om funktionalitet utan också om identitet – huset blir ett uttryck för ägarnas personlighet och estetiska preferenser.”

För paret Orve har renoveringen blivit mer än bara ett sätt att förbättra boendet. Det har utvecklats till ett livslångt gemensamt projekt som stärkt deras relation. ”Vi har haft våra meningsskiljaktigheter under åren, absolut,” skrattar Karin. ”Men att skapa något tillsammans, att se hur våra idéer materialiseras, det har varit otroligt givande.”

Fastighetsmarknaden har förändrats dramatiskt sedan paret påbörjade sin renovering. Den lilla stuga de en gång köpte för en bråkdel av dagens priser skulle idag betinga ett mångdubbelt värde, särskilt med tanke på de omfattande förbättringar som gjorts.

Men för Karin och Lucas har det aldrig handlat om investering eller ekonomisk vinning. ”Vi renoverar för att vi trivs med processen, inte för att öka husets värde,” säger Lucas. ”Varje projekt ger oss glädje och tillfredställelse.”

Att leva i ett pågående byggprojekt har dock sina utmaningar. Damm, provisoriska lösningar och ständigt nya beslut att fatta kan vara påfrestande. ”Det finns perioder när jag längtat efter att bara bo i ett färdigt hus,” medger Karin. ”Men sedan kommer en ny idé, och så är vi igång igen.”

Detta leder till den filosofiska frågan som paret ofta reflekterar över: När är ett hus egentligen färdigt? För många husägare verkar svaret vara ”aldrig”. Bostaden blir ett levande projekt som utvecklas i takt med ägarnas liv, behov och drömmar.

”Vi kommer nog aldrig säga att vi är helt klara,” säger Lucas. ”Det finns alltid något som kan förbättras, förändras eller läggas till. Det är det som gör det så spännande.”

Deras historia återspeglar en större trend i samhället: det ökande intresset för personlig prägel och autenticitet i boendet. I en tid när massproducerade lösningar dominerar många områden, väljer allt fler att skapa unika hem som berättar en historia.

Som Karin uttrycker det: ”Varje hörn av det här huset innehåller minnen av vårt arbete tillsammans. Det är mer än bara väggar och tak – det är vårt livsverk.”