Shein-kläder bannlyses från Luleås återvinningscentral
Sedan årsskiftet har Luleå kommuns miljöbolag Lumire, som driver återvinningscentralen och second hand-butiken Hållbarhetshuset, slutat sälja kläder från det kinesiska klädmärket Shein. Beslutet grundar sig i oro över farliga kemikalier och gifter som upptäckts i kläderna vid tester utförda av bland annat Greenpeace och Kemikalieinspektionen. Jenny Widmark, hållbarhetschef på Lumire, betonar att man agerar utifrån försiktighetsprincipen för att skydda både människor och miljö. Istället för att säljas vidare kommer de insamlade Shein-plaggen att brännas upp för energiåtervinning. Widmark menar att det är ett bättre alternativ än att kemikalierna sprids genom användning och tvätt. Beslutet speglar en växande oro kring "ultra fast fashion" och dess konsekvenser, både miljömässigt och socialt.
Den ökade konsumtionen av kläder från Shein och liknande plattformar som Temu har uppmärksammats på bred front. Svensk Handel rapporterar att över en halv miljon svenskar handlade från dessa kinesiska sajter i oktober 2024. Forbes har beskrivit den massiva flygtrafiken med tusentals ton varor dagligen från Kina till västvärlden, vilket bidrar till betydande utsläpp av växthusgaser. Samtidigt har arbetsförhållandena i fabrikerna där kläderna produceras kritiserats, med rapporter om långa arbetsdagar och låg ersättning. Denna kombination av miljö- och sociala problem har lett till en debatt om hur man ska hantera dessa lågprissajter.
Jenny Widmark bekräftar att mängden insamlade Shein-kläder har ökat markant, en trend som hon kopplar till pandemins framväxt av "ultra fast fashion". Personalen på Hållbarhetshuset har noterat den ofta låga kvaliteten på Shein-plaggen, med sneda sömmar och dålig hållbarhet. Widmark själv avstår från att köpa kläder från Shein, trots att hon ibland hittat plagg hon gillat på klädbytardagar. Känslan av "plastpåse" och vetskapen om varifrån kläderna kommer avskräcker henne. Detta illustrerar den växande medvetenheten hos konsumenter om de etiska och miljömässiga aspekterna av klädproduktion.
Beslutet att stoppa försäljningen av Shein-kläder är inte unikt för Luleå. Frågan om hur man ska hantera lågprissajterna har diskuterats på både nationell och EU-nivå. Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari har varit en skarp kritiker och krävt ett förbud mot dessa företag i Sverige, med hänvisning till den ohållbara flygtrafiken och konsumtionsmönstren. Debatten speglar en växande insikt om behovet av att ta itu med de negativa konsekvenserna av "ultra fast fashion".
Shein har svarat på kritiken genom att hävda att de följer lagar och regler samt arbetar för att säkerställa säkra och rättvisa arbetsförhållanden. Dock kvarstår oron kring kemikalieinnehåll, miljöpåverkan och arbetsförhållanden. I Luleå är Sheins logga nu överstruken med rött på återvinningscentralen, en symbolisk markering av det ställningstagande som gjorts mot företaget och dess produkter. Detta illustrerar den växande trenden att ifrågasätta och utmana den ohållbara konsumtionskultur som "ultra fast fashion" representerar.
Luleås beslut att bränna Shein-kläderna för energiåtervinning kan ses som en pragmatisk lösning på ett komplext problem. Det förhindrar att farliga kemikalier sprids i miljön genom användning och tvätt, samtidigt som det genererar energi. Dock är det viktigt att betona att detta inte är en långsiktig lösning på problemet med "ultra fast fashion". Det krävs mer omfattande åtgärder för att förändra konsumtionsmönster, främja hållbar produktion och minska den negativa miljöpåverkan från klädindustrin. Luleås initiativ kan förhoppningsvis inspirera till vidare diskussion och handling på både nationell och internationell nivå.
