Serneke: Från succé till konkurs och en nystart – en sammanfattning i sex stycken

Byggjätten Serneke Sveriges konkurs den 7 januari 2025 skickade chockvågor genom byggbranschen. Över 550 anställda förlorade sina jobb och ett hundratal byggarbetsplatser runt om i landet sattes på paus. Konkursen kom bara en dryg månad efter att företaget bytt ägare till tyska Mutares. Bakgrunden till konkursen var en komplex sammansättning av faktorer, inklusive en betydande skatteskuld på närmare 400 miljoner kronor från pandemiåren, obetalda fakturor till underentreprenörer och en pågående rättslig tvist med Svenska Bostäder gällande det kontroversiella byggprojektet i kvarteret Plankan i Stockholm. Detta mångmiljonbelopp, i kombination med en vikande byggmarknad och stigande räntor, skapade en ohållbar ekonomisk situation för Serneke Sverige.

Bara veckor efter konkursbeskedet tillkännagav grundaren Ola Serneke lanseringen av en ny bygg- och fastighetskoncern – ett "Serneke 2.0". Detta snabba återuppståndande har väckt starka reaktioner och ifrågasatts av många, särskilt bland de underentreprenörer som lidit ekonomiska förluster i konkursen. Serneke själv försvarar tajmingen och menar att planerna på det nya bolaget funnits sedan november-december 2024, men försenats av regulatoriska frågor. Han hävdar också att Mutares planerat att byta namn på Serneke Sverige inom ett år, vilket motiverar behovet av ett nytt bolag under Serneke-namnet. Den nya koncernen, där Ola Serneke äger 25 procent och indiska Agarwal Group resterande 75 procent, siktar på att snabbt nå en miljardomsättning.

Ola Serneke har uttryckt intresse för att ta över några av de pausade projekten från det konkursade bolaget. Han menar att konkursen beror på de nya ägarna, Mutares, som inte lyckades säkra finansieringen och återställa en checkkredit som utlovats. Serneke själv hävdar att han inte var involverad i förhandlingarna med Mutares och att han inte hade någon insyn i Serneke Sveriges ekonomi efter att han avgick som styrelseledamot i augusti 2024. Han poängterar också att han själv är bland de drabbade, då hans eget bolag, Nybergs Svets, förlorar miljonbelopp i obetalda fakturor.

Kritiken mot Ola Serneke och hans nya satsning är dock skarp. Många underentreprenörer känner sig svikna och ifrågasätter etiken i att starta ett nytt bolag så tätt inpå konkursen, särskilt med tanke på de stora förluster som skattebetalare och underentreprenörer drabbats av. Tomas Carlsson, ordförande för underentreprenören MSG Ventilation, uttrycker sin frustration över tajmingen och menar att Ola Serneke och Doxa bär ett ansvar för konkursen. Han har förlorat förtroendet för Serneke och vägrar samarbeta med den nya koncernen. Även Byggnads ordförande Kim Söderström riktar kritik mot Sernekes affärsmetoder och pekar på företagets omfattande användning av frilansande arbetare som en bidragande faktor till konkursen.

För att förstå hela bilden måste man backa till Sernekes uppgång och fall. Från starten år 2002, då bolaget hette Sefa, genomgick Serneke en snabb expansion och blev en av Sveriges största byggaktörer. Börsnoteringen 2016 blev dock ingen succé och bolagets värde sjönk kraftigt. Efter en skandal där Ola Serneke avslöjades med att anonymt ha skrivit positiva inlägg om företaget på ett aktieforum, tvingades han avgå som VD och styrelseledamot 2021. Trots detta fortsatte bolagets ekonomiska problem i takt med stigande räntor och en vikande byggmarknad. 2023 förvärvades Serneke av Doxa, vilket senare ledde till uppdelningen och försäljningen av byggverksamheten till Mutares. Denna affär visade sig bli det sista steget mot konkursen.

Konkursen av Serneke Sverige är en komplex historia med många inblandade aktörer och intressen. Den väcker frågor om ansvar, etik och företagsstyrning inom byggbranschen. Framtiden får utvisa om Ola Sernekes nya satsning kommer att bli framgångsrik, och om han kan återvinna förtroendet från branschen och de som drabbades av konkursen. Det återstår också att se hur rättsprocesserna mot det konkursade bolaget kommer att utvecklas och vilka konsekvenser de kommer att få för de inblandade parterna.

Dela.